Skräms inte!

Bäst man är ute och joggar hör man en cykel bakom sig. Nu vet jag inte hur ni andra resonerar, men jag är inte den snabbaste löparen direkt så jag stiger instinktivt åt höger [KURSIV]("Håll höger!" [/KURSIV]är det stående mantrat på alla stora lopp) för att släppa fram snabbare trafikanter på vänster sida. Detta stämmer väl med bilkörning också: man kör om till vänster. Så jag höll på att göra på mig av överraskning och rädsla när jag nästan klev in i en cyklist som bestämt sig för att inte bara passera på höger sida (som var gångbana) utan gjorde det väldigt fort. Hade det bara hänt en gång hade jag inte noterat det, men efter den där första skrämselhicka-gången när jag faktiskt kände vinddraget från cykeln så har jag börjat märka att cyklister lika gärna befinner sig på gångbanan som cykelbanan. Nåja, det jämnar antagligen ut sig för jag har också börjat notera alla förbannade [KURSIV]flanörer [/KURSIV]som tror att de äger trottoarerna. De flanerar lika gärna i bredd på cykelbanan som gångbanan, helst tvärs över båda om det går att ordna. Jag vet precis vad som är problemet. Det är inte cyklister eller löpare alls. Motionärer brukar vara synnerligen medvetna om var de är, särskilt om de rör sig i hög fart. Planerar sin framfart, uppmärksamma och vakna. Nej, problemet är alla dessa [KURSIV]FLANÖRER[/KURSIV]. De där som inte är ute och går, det går det för sakta för, utan strosar. Stannar och glor på något. Oftast telefonen. Står i vägen för allt och alla, även andra [KURSIV]flanörer[/KURSIV]. De lyckas med en nästan kattlik skicklighet placera sig på gångbanan så att det blir i stort sett omöjligt att passera dem utan att stöta i dem. Naturligtvis är det de som försöker orma sig förbi som är syndarna i [KURSIV]flanörens [/KURSIV]ögon. Sitt eget klumpeklottbeteeende ser de över huvudtaget inte. De kan stå som ruskprickar på Ålands hav och vara helt omedvetna om det kaos de sprider omkring sig. Cyklister försöker navigera runt dem bäst det går, joggare får ge sig ut i rabatterna och trampa. När det kommer barnvagnar och andra ekipage som inte kan navigera runt flyttar [KURSIV]flanören [/KURSIV]makligt på sig, och bara precis så mycket att de släpper förbi ekipaget. Inte en centimeter mer, för i sin värld äger de vägen. Naturligtvis lär man sig så småningom att se vilka som är hänsynsfulla vanliga promenerare och vilka som tillhör [KURSIV]de förbannade flanörerna[/KURSIV]. Och försöker navigera så smidigt runt dem som möjligt. Vilket kan leda till "omkörningar" både till höger och vänster. Efter ett tag slutar man säkert bry sig, är min gissning. Särskilt cykelpendlare som tvingar utstå dessa proppar dagligen. Jag blir så trött emellanåt, särskilt på individer som lyckas ta upp hela gångbanan själva trots att det egentligen bör rymmas två i bredd. Tre om man trängs. De här individerna är lika irriterande som [KURSIV]flanörerna[/KURSIV], men betydligt fler. Det de båda grupperna har gemensamt är en total omedvetenhet om vad de utsätter omgivningen för genom sin obetänksamhet, sin omedvetenhet och sin egocentriskhet. Det kanske svider lite extra att så många bara struntar i sin omgivning och skiter i att visa ens ett uns hänsyn när man själv försöker vara tillmötesgående och förutseende, lämnar företräde, håller sig på sin kant och försöker visa hänsyn. Det blir som en vagel i ögat att det finns så många som bara tänker "mig, mig, mig" hela tiden, eller som helt enkelt bara såsar runt i sin egen lilla värld utan att vara vakna. I övrigt var det en bra löprunda, 20km på 2h 15 minuter. Helt okej :-)

Kommentarer

20 oktober 2013 08:27

Namnnamn

När flanören har med sig en hund, som vill gå vid sidan av cykel- gångbanan medan flanören ändå envisas med att gå mitt i, så att kopplet ligger över halva banan och hunden dessutom kan byta sida obehindrat för att husse/matte låter den, utan att först kolla om någon försöker ta sig förbi (och hunden kollar ju knappast efter eller undviker trafik), då är det inte heller roligt. Som hundägare med en hund som inte vill hälsa på andra hundar får jag gå omvägar för att ta mig förbi då deras hundar vill hälsa på min och de står där, utan att korta kopplet det minsta, ibland till och med kommer närmre med sin hund, och säger att den är så snäll. Några gånger har jag svarat "jaha vad bra, men min hund är inte snäll" bara för nöjet av en liten "hämnd"... då om inte förr brukar de dra åt sig sin fyrbenta kompis så min hund och jag kommer förbi.
20 oktober 2013 16:22

Donnina

Instämmer med er båda! Man blir tokig på hänsynslösa flanörer med eller utan hund. Grrrr

Logga in för att skriva en kommentar.