Solsken i blick
Kommentarer
-
Första vintern jag tränade för ultra körde jag back-to-back-pass, dvs ett långpass på lördagen och ett på söndagen. Fart och distans var irrelevant, det var tid i rörelse som var det viktiga så jag körde på löpband (luftrören ogillar så mycket kalluft) i 2-3 timmar på lördagen och motsvarande på söndagen. I början körde jag 25 minuter jogg, 5 minuter gå för att garanterat orka men så småningom blev det bara löpning. I veckorna petade jag in kortare pass där jag jobbade med fart, så sammalangt ökade jag distansen från ~3 mil/v till 8-10 mil/v, fast det tog i princip hela vintern att komma dit hän. 5 pass i veckan snittade jag under uppbyggnadsperioden.
-
Jag ökade inte farten, bara tiden jag höll på. Då är det ganska riskfritt, om man är uppmärksam på signalerna från kroppen. De som skadar sig är de som gasar på och springer fortare [KURSIV]och [/KURSIV]längre. Man får välja, man kan inte avancera på alla fronter samtidigt och uthålligheten är det som tar längst tid att bygga upp. Enda gången jag skadat mig är när jag fick löparknä pga att jag gasade på (på fel sätt, dvs på både distans och fart) och ville bli snabb på 5km samtidigt som jag marathontränade... Det, kan jag meddela, är svårt att lyckas med :-)
-
STROOOOONG LADY!
-
Aha, heh :-) Fast det blir ganska många veckor, om man utnyttjar dem rätt. Man kan börja grundträna redan i slutet av september, och då kan man säkert springa ute fortfarande. Sen har man till mars på sig (om man som jag siktade på Lidingö Ultra i slutet av april, början av maj), dvs 6 månader så i runda slängar 24 veckor +- nån vecka i september om vädret och viljan finns. Veckorna i April utnyttjar man för att vässa formen, drar ner lite på långpassen och kortar ner distanserna. Fast i gengäld ökar vi farten, formtoppar och förhoppningsvis blir det bra :-) Men man vet aldrig med formtoppar. Ibland uteblir de, ibland kommer de för sent och nån enstaka gång träffar man rätt. Det är svårt det där.
-
Man vet aldrig vad framtiden bär i sitt sköte :-) Knän ska man vara rädd om, jag vet för lite om knän för att känna mig trygg och kunnig men tillräckligt för att förstå att det kan bli alvarligt om man inte aktar sig så ta det piano.
-
Sweet! :) Den som skadar sig är den som har för brått... *visslar* Haha.. Önskar jag hade ditt tålamod :)
-
Du är helt klart min idol! Tack vare din passion till löpning så blev jag inspirerad att själv börja!
Logga in för att skriva en kommentar.