Som det trilskas ibland

Sånt är livet, även en dator kan tappa humöret och vägra prata med mig tydligen. Nåja den har rätt att vara lynnig jag har inte skött underhållet som jag borde, "jag ska bara"-syndromet. Men det blev en kaskadeffekt som inte var rolig att hantera, så större delen av helgen har jag gnetat som en dåre för att hinna ikapp igen med skrivuppgifter och läsuppgifter. Vissa saker var lättare förr, före digitaliseringen. 

Här är det massor av snö, och det fortsätter att snöa och vara ganska kallt. Ner mot 10° eller kallare har inte varit ovanligt hittills. Paula älskar snö och är väldigt lätt att få med sig när det är sånt här underlag, det är bara att ta fram kälken så vet man var hon är: på kälken, glatt sjungande och tjoande. Annars kan det vara besvärligt attt få med henne eftersom varje snöhög ska undersökas, varke istapp beskådas och varje ny flinga som faller ska välkomnas. Utan kälken skulle vi nog aldrig lämna garageuppfarten 

En annan sak som händer när det blir så kallt som det är nu, är att jag stannar inne som värsta igelkotten. Taggarna utåt, går i ide och vill bara sova egentligen  Jag blir nog snäll till våren när jag tinar upp igen 

Lilleman, barnbarnet Mathias, är en riktigt go liten unge som jag skulle vilja träffa oftare. 

Det är så mysigt att få krama den lille klimpen och han skrattar så gott när man kör ner näsan vid halsen och blåser luft på honom. Han är däremot inte alls lika sugen på att bli hissad eller gungad högt som Paula var i den åldern, och han ser direkt nervös ut om alla i rummet börjar skratta högt så han är en liten räddhare än så länge 

Men det kommer han att växa ifrån och sen är lugnet förbi 
Och gör han inte det kanske han inte gör hälften av alla mindre genomtänkta saker som unga killar hittar på, för att det verkar vara en bra idé just då... 

hahaha nej vem försöker jag lura, han kommer att testa en massa, han som alla andra ungar, och en del av det kommer att vara mindre genomtänkt 

Dags att skola om? 22 av 24 plantor tog sig till slut, det är rätt bra! Jag hade räknat med hälften kanske i bästa fall... Nåja, bättre så här än tvärt om- Förra året kom ingen av fröna!

Gissa vem som lärt sig hantera mammas selfiekamera på telefonen? 

Tack och lov för matlådor säger jag bara. Så som det varit på sistone har jag skjutit över jättemycket ansvar på alla andra runt omkring mig, och det hade varit ojuste om jag inte hade förberett frysen för alla eventualiteter. Färdiga portioner, bara att värma, istället för hel- eller halvfabrikat. Riv en morot eller koka upp vatten i vattenkokaren och tina ärtblaning så är grönsakerna fixade. Är det bråttom så är det, då får man inte vara knusslig.

Men det ska bli skönt nu när det lugnar sig lite. 

Jag fortsätter bråka med pianot, men jag lär mig finska fortare än jag lär mig spela piano så just nu är jag lite dyster för finska är svårt! Det är långt ifrån lika enkelt att få hjärnan att acceptera nya lärdomar nu, jämfört med hur det var i skolan. Jag känner mig dum som en dörr, i jämförelse.

Fast det var mycket jag var sämre på då, så på det hela taget är jag nog klyftigare nu. HOPPAS JAG!

Ha en trevlig vecka alla!