icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search

LadyG tar nya tag!

16:8 5990231
Matglad bullmamma i löparskor. Jag drömmer om en vältränad figur, något jag inte ens vågade hoppas på förut. Mitt mål var först att komma ner på ett BMI under 30 och därefter sakta men säkert, envis som en mula, försöka skaffa mig den där vältränade kroppen som hägrat i drömmarna. Beväpnad med den kunskap jag förvärvade vid den resan gör jag en liknande resa en gång till för att bli av med mina gravidkilo och åter kunna springa marathon.

Nu för tiden är jag en av Matdagbokens mentorer, skicka ett privat meddelande om du vill ha stöd och pepp privat eller om du vill ha någon att bolla ideer med.
21 oktober 2013 17:19
4

Spännande tider

Det går framåt på jobbfronten, vi har en del spännande projekt framöver som jag ska sätta tänderna i och löpningen rullar på. Det börjar äntligen lossna igen. En tråd i forumet väckte min nyfikenhet, jag har inte noterat en sjukdag på många år men när var jag sjuk senast? Jag fick kasta mig över min träningskalender och börja leta helt enkelt. För som ni kanske vet tränar jag väldigt ofta, fem sex gånger i veckan och jag tränar aldrig när jag är sjuk. Istället noterar jag anledningen till träningsfrånvaro i dagboken så att jag kan följa upp ordentligt varför tävlingarna går som de gör. 26 augusti 2008 och tre dagar framåt noterade jag sjuk i träningskalendern. Fast jag vilade två dagar efter de tre sjukdagarna också, eftersom kroppen behöver återhämtningen. Sjukdom tar på krafterna. Över 5 år utan tillstymmelsen till förkylning, och det är inte direkt så att jag aldrig träffar folk. Som frilansjournalist träffar man en hel del folk, även om man som jag mest skriver om datorer och teknik. Någon måste ju skapa tekniken, någon vill sälja den. Då måste denne någon prata med någon som mig, som kanske skriver om deras pryl. Fästmannen fick en elak attack av influensan för några år sen, det var före svininfluensan tack och lov. Jag satt och försökte få honom att må lite bättre, torkade pannan och pysslade om honom. Smittad blev jag då rakt inte, trots att jag befann mig väldigt nära honom under hela sjukdomsperioden. Sjuka barn har jag också råkat ut för, både egna och andras. Så möjligheter att bli smittad har då rakt inte saknats. Virusen har inte fått fäste, men varför? Fram till nyligen käkade jag blandkost, nu är jag mer vegetarisk men inte rättrogen eller hur man nu ska uttrycka det. Vi lagar det mesta själva, även om vi har "nödproviant" hemma (djupfrysta färdigrätter t ex [LANK]http://www.findus.se/world-selection/chicken-red-curry/[/LANK]) för att aldrig bli stående hungriga utan vettiga alternativ. Inget är väl direkt förbjudet även om jag undviker en del saker, som vitt bröd, rött kött och de flesta charkuterivarorna. Med tanke på att jag under den här femårsperioden växlat kosthållning en hel del så tror jag inte kosten betyder så enormt mycket ändå i slutänden. Inte för min del åtminstone, för `08-`09 och därikring var jag fortfarande mer entusiastisk än kunnig när det gällde bra mat och gjorde ganska många nybörjarfel när jag tänkte :-) Jag önskar att jag kunde svara på varför jag inte blivit sjuk de senaste fem åren. Men ska man vara ärlig så finns det inga svar. Hade det funnits något som verkligen fungerade i kliniska tester hade det redan patenterats och sålts på burk för miljonbelopp. Att man upplever en vis lindring och bot av diverse huskurer tillskriver jag placeboeffekten, och [KURSIV]den [/KURSIV]är kliniskt bevisad. Tror man tillräckligt starkt på något fungerar det (helt eller delvis). Det motsatta (nocebo) är också sant. Tror man inte på att medicinen är verksam så fungerar den bevisligen sämre än den skulle gjort annars. (Debatten om placebo och nocebo är förvisso inte helt avgjord än, det finns fortfarande oklarheter om hur det egentligen fungerar, och inte alla forskare tror riktigt på att hjärnans makt över kroppen är fullt så stor men det är en annan femma. Jag väljer att tro på hjärnans makt över kroppen, och på placebo- och noceboeffekten.) Jag tror det kan ligga något i det eftersom jag är medveten om att jag har ett starkt immunförsvar. Jag tror på det. Jag litar på det. Så till den milda grad kanske, att jag inte drabbas av förkylningar i samma utsträckning som andra? Det skulle kunna förklara en del, kanske? Det är det närmaste förklaring jag kommer, för egen del i alla fall. För jag äter inte speciella mängder ingefära, har aldrig testat echinagard eller kan jang, äter inte kycklingsoppa och tycker inte om honungste. Förvisso äter vi ganska frikostiga mängder vitlök (färsk, alltid färsk), men det är ju mest för att vitlök är bra för hjärtkärlhälsan... Samma sak med fet fisk, som innehåller både d-vitmain och omega 3, det är ju bra för hjärtat. Det kanske finns andra saker jag äter av andra anledningar, som har effekt mot förkylning som jag är omedveten om? Tål att funderas på :-)

Kommentarer

  • 21 oktober 2013 21:58
    mita0822
    När ungarna var små höll jag mig alltid frisk, konstigt nog. Antagligen blev man immun till sist av alla virus. Nu har jag en till två riktiga förkylningar om året. Maginfluensa likaså. Tycker att det är rätt hyfsat på ett år. "Småvirus" som aldrig kommer till skott har jag rätt gott om, de vänder efter någon dag.
  • 21 oktober 2013 22:22
    Det måste vara någon form av immunitet helt enkelt, som småbarnsförälder har man ju inte tid att vara sjuk för den delen! Vem ska då ta hand om sjuka barn? :-) Jag är väldigt tacksam för att jag aldrig åkt på vinterkräksjukan, någonsin. Hoppas intensivt att jag tillhör dem som är immun så jag slipper!
  • 21 oktober 2013 22:49
    mita0822
    Ja, fy!! den har jag också sluppit. Min mor levde de sista åren på ett äldreboende, där stängde de hela avdelningar varje vinter. Likbilarna kom nästan en gång i veckan, min mor klarade sig ifrån det som väl var. Hon gick bort på det bästa viset, under sömnen.
  • 22 oktober 2013 09:14
    Det var ju en välsignelse ändå, att det gick smidigt och smärtfritt. Så skulle man få avsluta livet när det är dags.

Logga in för att skriva en kommentar.