Stelbent, glad men jag sprang ihjäl mina skor
Kommentarer
-
Klart du är värd att unna dig något nytt. Du är otroligt duktig och är verkligen inspirerande att läsa om dina lopp och träning :) jag har aldrig sprungit någon längre sträcka än några hundra meter, inte ens på skolidrotten. Men jag har som mål att kunna jogga 5 km, det är extremt långt bort men verkligen inte en omöjlighet om jag ger mig tusan på det. Men börjar närma mig mitt viktmål på -20 kg och då ska jag börja lägga in joggintervaller i mina promenader. Men som sagt väldigt inspirerande att läsa om din träning :)
-
Tack Sara88K! Skolidrotten fick mig att avsky löpning i över tio år, så jag förstår om du inte närmat dig idrott förrän nu i vuxen ålder! Börja lite lagom och försök hitta ditt eget tempo, spring i så fall hellre på tid 1 minut jogg / 1 minut gå för att hitta din egen rytm. Det är bättre att du joggar väldigt sakta i början så att kroppen får vänja sig lite. Det blir mycket roligare på det viset också :-)
-
Idrotten i skolan var inte kul, men berodde väl på att man blev betygsatt på något som man var väldigt dålig på. Men nu när man är vuxen så är det ingen press, utan detta är något som jag gör för mig själv. Att jag ska få bättre hälsa och kondition. Har väl lite som mål att kunna vara med i ett lopp nästa år. Som du säger så har jag tänkt ta det lugnt i början, för känner mig själv att om jag går ut för hårt så slutar jag. Jag hoppas så klart att jag kommer tycka löpning är kul när jag väl börjar sen :) men det är alltid svårt att veta innan man testat.
-
BRA! att du vägde dig på en måndag... nä...;D kroppens smärtstillande funktioner är ej att förakta..har burit kubik med möbler då jag hade muskelinflammation och sträckningar från smällar efter att ha blivit avkastad av häst.... man gör det man måste i stunden och betalar efteråt... så roligt att läsa om dina lopp och det....har ju själv äntligen kunnat börja springa på bandet igen efter vårens hälsporre - den masserade och tränade jag bort eller nåt...nu känns den inte iaf men det är så överlägset skönt att springa...vet inte vad det är men det går djupt på mig...bäst träning både mentalt och fysiskt tycker jag... men jag får hålla i mig så jag inte springer för bra så här i början..;D ha det så bra LadyG!
-
Var beredd på att det kan kännas jobbigt i början, men så är det med allt som kroppen är ovan vid. Det roliga kommer när man upptäcker att den där minuten blir 2, 3 eller 4 och det fortfarande känns bra. Det är då de flesta fastnar för löpningen :-) Jag var aldrig bra på skolidrott, alltid klumpigast och hade sämst koordination. Det enda jag var bra på var att vara målvakt eftersom jag var helt orädd. Annars var det verkligen bara en plåga med skolidrott. Det skolan gjorde var fel tycker jag. Det enda de lyckades med var att få majoriteten av eleverna i vår klass att avsky idrott. Då är det något grundläggande fel på skolidrotten tycker jag. Rörelse i sport och idrott ska vara förknippat med glädje och njutning.
-
lena64, vad skönt att du börjar få ordning på din hälsporre. Såna kan vara otroligt sega att bli av med, men det låter som att du hanterat den helt rätt. Visst är det terapeutiskt att få springa, renande för både kropp och själ. Ha en skön vecka du också! :-)
-
Apropå skolidrotten, en till här som avskydde den! Undrar just vad min gamla gymnastiklärare skulle säga om hon såg mig idag. Är så sjukt fel att betygssätta det och på min tid var det bara de duktigaste som fick hjälp att bli ännu bättre och vi som vara dåliga - ja, vi fick fortsätta att vara dåliga. Hoppas dina fötter repar sig snart! Klart häftigt med 100-kilometarn! Själv siktar jag på att fixa maradistansen till hösten. Halvmaran ska jag ta i sommar.
-
Gud vilken härlig känsla det måste vara, att verkligen klara en mara! Själv jobbar jag på milen, tar det försiktigt så jag inte skadar mig. Följer mitt program slaviskt. Ännu så länge inga skadekänningar. Jag försöker få med mina barn, ut i löparspåret. Vi sprang bland annat Änglamilen, i Ängelholm. Barnen sprang då 1,2 km. De tyckte de var skoj, men var nog mer inne på att springa 60 och 100 meter. Det vra ju skitjobbigt!!! ;) De har inget tålamod, de små liven!
-
Jo det gäller att vara ihärdig och inte ge upp bara för att det känns jobbigt. För det räknar jag med att det kommer bli. Men tror jag har hyfsat bra motivation och så länge den håller i sig så kommer jag nog kunna nå mitt mål på 5 km så småning om :) Fler som har liknande upplevelser av idrotten i skolan. Och ja någonstans känns inte upplägget som det bästa för såna som inte är det minsta bra på idrott. Men man ska väl kanske inte klaga heller. Nu är vi vuxna och har lärt oss tycka om träning och hittat träning som vi trivs med att utöva :)
-
:D Glädje känner jag över att få läsa din blogg. Tack för peppande kommentar också. Du rockar!
Logga in för att skriva en kommentar.