Matglad bullmamma i löparskor. Jag drömmer om en vältränad figur, något jag inte ens vågade hoppas på förut. Mitt mål var först att komma ner på ett BMI under 30 och därefter sakta men säkert, envis som en mula, försöka skaffa mig den där vältränade kroppen som hägrat i drömmarna. Beväpnad med den kunskap jag förvärvade vid den resan gör jag en liknande resa en gång till för att bli av med mina gravidkilo och åter kunna springa marathon.
Nu för tiden är jag en av Matdagbokens mentorer, skicka ett privat meddelande om du vill ha stöd och pepp privat eller om du vill ha någon att bolla ideer med.
Uppvärmningen, 3 varv på 400m-ovalen i 5:35/km i snitt var kanske lite snabbt men jag hade faktiskt värmt lite på egen hand eftersom jag vet att jag är en slow starter. 2,5km långsam jogg till pendeltåget utgjorde grunden för dagens framgångar.
Vi körde tre set, där ett set bestod av [KURSIV]kort backe + nerjogg + löpstyrkeövningar + (lång backe + nerjogg x 3)[/KURSIV] och det kanske inte verkar så himla mycket men det tog vill jag lova.
På väg tillbaka till 400m-banan var vi rätt nöjda och åtminstone jag tänkte inte köra den avslutande övningen, Confidence boostern. Frivilligt springa 400m i full fart?? Med så här trötta ben?
Ja hur det nu kom sig så blev det av ändå, jag tippade på förhand att det skulle ta 2:10 ungefär. Det är vad de långsammaste av mina 400m-intervaller går när jag börjar bli trött.
[KURSIV]När jag hörde att hon räknade 1:4-nånting vart jag ställd.[/KURSIV]
Jag visste inte ens att jag kunde hålla så hög fart, och hade jag inte haft Garmin som dubbelkoll hade jag inte trott det eller trott att jag hörde fel.
Men en sak begriper jag inte. Efter ungefär 150m når jag högsta pulsen som klockan mätte upp (184pbm), då går det som långsammast dessutom (4:58/km). Efter det accelererar jag, sakta men säkert nästan hela vägen i mål men pulsen faller?!?
[FET]Jag begriper inte.[/FET] Iofs mätte de på Bosön att jag når VO2max vid 176 (det nådde jag efter knappt 140m) och under nästan 200m låg pulsen över det. Det ska väl tilläggas att jag i princip inte kunde andas normalt, prata eller stå på flera minuter efteråt. En kompis konstaterade, flera minuter efteråt, att jag var blå om läpparna.
400m gick på 1.48 och hade jag inte haft Garmin som dubbelkoll hade jag nog inte trott det.
Det var nog det jävligaste (roligt!!) jag varit med om. Att jag kunde springa så fort!??
Vi använder cookies för funktion, analys och marknadsföring. Det innebär lagring eller åtkomst av data på din enhet eller webbläsare. Funktionella cookies är nödvändiga för att hålla våra tjänster säkra, förhindra missbruk av tjänsterna och för att se till att de alltid fungerar bra.