Stress är smittsamt
Max Planckinstitutet i Leipzig har i studier visat att stress är smittsamt. Om du känner dig stressad av att se någon annan stressa, så är det inte bara din inbillning. Forskarna har upprepade gånger mätt upp högre halter av stresshormonet kortisol hos personer som enbart observerat stressiga situationer, antingen genom envägsglasfönster eller via video. Empatisk stress, kallas det.
Män och kvinnor drabbas ungefär lika ofta av stresspåslag visar det sig. Trots att kvinnor generellt skattar sig själva som mer empatiska än män så håller inte påståendet för närmare kontroller, när man börja mäta hormonpåslag och stressreaktioner. Påståendet att män skulle vara mindre empatiska än kvinnor håller alltså inte för vetenskaplig granskning. Möjligen, tänker jag, är män bättre på att inte visa något. Men det faller utanför studiens ramar.
Att observera en närstående i en stressad situation ökar dessutom påslaget, jämfört med om det är en helt främmande person som observeras.
"Whether at work or on television: someone is always experiencing stress, and this stress can affect the general environment in a physiologically quantifiable way through increased concentrations of the stress hormone cortisol.
“The fact that we could actually measure this empathic stress in the form of a significant hormone release was astonishing,” says Veronika Engert, one of the study’s first authors."
Källa: Max Planckinstitutet
Procentsatserna som bollar med i studien; tio procent här, tjugoprocent där och fyrtio procent där, kanske inte låter allt för stora men en vanlig dag utsätts man för ett bombardemang av stressade situtioner, antingen direkt eller indirekt, som alla adderar sin del till en allt mer växande börda. Även en person som inte lever ett stressat liv utsätts för ett veritabelt bombardemang av stressiga situationer, genom sina vänner, bekanta, släktingar och anhöriga så väl som genom TV, film och underhållning.
Det är i det ljuset vi bör se på några av våra vanligaste stressjukdomar utbrändhet, depression och ångest. Först när vi ser helheten kring den drabbade kan vi på allvar börja hjälpa personen att läka, tror jag.
Forskarna avser att studera mekanismerna bakom hur empatisk stress överförs och försöka komma på ett sätt att reducera dess skadliga påverkan. Klappa en katt som spinner finner jag avstressande. Krama min man. Ta en skogspromenad. Sitta och läsa en god bok.
Hur gör du?
Gillar
Kommentarer
-
Det där känner jag så väl igen!
På "äldre dar" har jag börjat välja bort vissa TV-program, slutat läsa om diverse elände, minskat umgänget med personer som stressar och/eller oroar sig för det mesta.
Det senare beror inte på att jag inte tycker om dessa personer utan helt enkelt för att deras stress och oro påverkar mig negativt. -
chis48, det är en lappuggla, en av de riktigt stora tillsammans med berguven. Fantastisk fågel som jag bara sett i fångenskap tyvärr.
Skulle tro att en akademisk utbildning till viss del kan hjälpa, men det är ju inte immuniserande på något vis och vårdpersonal blir ju utbrända titt som tätt de också i allra högsta grad, och det är inte begränsat till sköterskor eller biträden heller.
gittan52, jag kände också igen mig, särskilt i det där med att välja bort människor. Jag har också valt bort många som bara sprider oro omkring sig, eller åtminstone begränsat deras utrymme i mitt liv. Funderade på om det är det vissa "livscoacher" kallar mentala vampyrer, att det är det de menar? För jag blir alldeles matt av att umgås med vissa, känner mig dränerad så dem håller jag kort.
Andra blir jag glad av, så det är inte bara mig det beror på
-
Jodå, det stämmer mycket bra. Märker det så tydligt, när jag kommer till Stockholm.
I en rulltrappa t.ex. Här i Malmö står man lugnt och stilla och låter trappan sköta
uppfarten, men i Stockholm skall nästan alla springa förbi en där man står, men efter
ett tag (det dröjer inte länge) märker man hur man börjar dragas med i stressen och
då står man inte själv så stilla längre.
-
Solskatt, visst är det så. Man dras med, slukas upp, vare sig man vill det eller ej. Kanske därför olika sorters retreats och spa-anläggningar fått ett uppsving också? Vi vet vad vi behöver, lugn och ro, men inte riktigt hur vi ska nå dit?
-
Jag blir lätt påverkad om folk stressar runt mig, mest stressad blir jag om barnen har problem.
Jag gör som gittan, undviker det som påverkar mig negativt på TV och tidningar.
-
Själv blir jag stressad av att vara i närheten av en annan stressad person. Så det ligger något i det.
Har sagt upp kontakten med en kompis som bara gav mig negativ energi. Hon ringde mig 3 gånger om dagen, jag blev helt slut av att ha pratat med henne.
Jag tycker att det är väldigt avstressande att sätta mig ner med en stickning.
Ha en trevlig kväll!
-
Oj jag jag blir överstressad av att se någon stressa så brukar en person i min närhet göra och då undviker jag den människan jag blir så påverkad av negativ stress så fy.
-
Instämmer med er alla! Till vardags lever jag i en totalt ostressad miljö, ensam med min katt i min lilla stuga 50 m från havet, men blir så otroligt stressad när någon kommer hit, må vara mina barn eller vänner/bekanta, som ska sätta igång och göra saker, springa, cykla, powerwalka, städa, möblera om, kasta, rensa, sortera, baka, laga mat mm, mm. Varför kan de inte bara lugna ner sig och samtala, diskutera, lyssna på vacker musik, äta något enkelt o gott och vila från jobb och stress och bara låta timmarna gå...?
Logga in för att skriva en kommentar.