Svensken saltar ihjäl sig?
Kanske inte, men det låter nästan så när man läser debattartikeln på SVD.
"Att för mycket salt höjer blodtrycket är dock vetenskapligt belagt. Högt blodtryck är i sin tur en av de ledande riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdom, den utan jämförelse vanligaste dödsorsaken i vårt land.
Danska beräkningar visar att 1 000 dödsfall per år skulle kunna undvikas om saltintaget minskade med 3 gram per dag. Grovt räknat, baserat på folkmängd, innebär det 1 700 sparade liv i Sverige varje år. Med lägre saltintag skulle sjukligheten i hjärt- och kärlsjukdom sedan stabiliseras på en lägre nivå.
Visserligen behöver kroppen lite salt för att reglera syra-basbalansen och vatten- och saltbalansen. Eftersom balansen rubbas när vi svettas, gråter och kissar, behöver förrådet hela tiden fyllas på. Men kroppen behöver bara cirka 1,5 gram salt per dag."
I snitt får vi i oss 11g/per person och dag. Det är lite mer än dubbelt så mycket som rekommenderas, och mångdubbelt mer än vi behöver. Jag ska däremot inte göra misstaget att tro att det här gäller mig, jag vet vad han skriver i inledningen av artikeln (att "de flesta är inte medvetna om hur mycket salt de egentligen får i sig, de tror att de äter ungefär så mycket som rekommenderas eller möjligtvis bara lite mer. Det gör att de inte heller har särskilt hög motivation att dra ner på saltet." ) men det finns en riktigt bra förklaring till varför jag inte tänker skippa saltet nu igen. Jag vet nämligen att jag har koll.
"I stället döljs det mesta saltet i ”färdiga” livsmedel som ost, kött- och charkprodukter, bröd och matfetter. I hel- och halvfabrikat som soppor, såser, hamburgare, pizza och pajer. Och i mat som äts på restaurang. Ungefär 75 procent av det salt man får i sig kommer från köpt mat."
Hel- och halvfabrikat kan vi stryka helt. Jag lagar mat själv, och ratar nu för tiden sådant som kan tillföra grejs jag inte har kontroll över eller vill ha. Ost är jag så svag för att jag knappt törs ha det hemma, det går bara åt för fort. Kött- och charkprodukter äter jag inte särskilt ofta, jag kastar mer för att det surnat än jag lyckas äta så frågan är om jag alls borde köpa hem det då...
Återstår bröd och matfetter, och ingen blir väl förvånad när jag konstaterar att jag satsat på sådant med lägre salthalter. Vilket går i linje med avslutningen:
"Som konsument måste man själv kunna välja hur mycket salt man får i sig. Men den som har skärpt sina smaklökar och vill ha mindre salt har i dag inget val.
Därför är det dags att konsumenterna ”synar saltet”. Läs på förpackningen – välj bort produkter som innehåller mycket salt. För konsumenterna har makt."
Synar du salthalterna i det du köper?
Gillar
Kommentarer
-
Jag lagar i princip all mat från grunden men äter ost på mina två smörgåsar till lunch, Pågens Energibröd utan socker med fullkorn, solrosfrön och linfrö. Jag brukar annars baka mitt bröd också men hittar inget recept som smakar så gott som detta, men jag letar vidare
-
Nej! Jag synar inte salthalten! Tyvärr! Men jag gör min mat själv och jag bakar brödet själv. Det enda jag köper är ost och charkvaror och av det är det osten jag konsumerar.
mina kokta ägg saltar jag aldrig. Jag äter väldigt lite salt ....tror jag.....?? Himmel jag vet egentligen inte, det finns ju i allt....måste börja kolla lite noggrannare!
-
Nej, oftast inte, men jag kollar ju innehållsförteckningen noga, i min jakt på koscher ingredienser till matlagningen. Äter "ute" väldigt sällan, kör mycket med hemlagade matsäckar till de som behöver det hos oss. Lagar mycket från grunden, så saltintaget är väl förhållandevis något sånär under kontroll, antar jag, jämfört med "medelsvensson"...
:)
-
Nej det gör jag inte. Men jag har jättebra blodtryck. Mitt pålägg innehåller salt förstås, men jag lagar den mesta maten själv och undersaltar hellre något så kan man salta extra vid bordet om så behövs. Restaurangmat känns ofta för salt så det tyder ju på att jag inte saltar för mycket själv, av slentrian.
-
Kan det vara så att vi som är viktmedvetna, som tagit tag i kosten av olika anledningar, generellt har lite bättre koll en gemene man kanske? Funderade på om inte en omläggning till sundare mat och hälsosammare vikt nästan lite per automatik gör att vi äter sundare även när det gäller salt?
Eller är jag optimistisk i överkant?
-
Nej, jag tror att du har rätt!!
Jag försöker lära gubben att salta mindre numera också det gjorde jag aldrig förr! Hmmmm det biter dåligt på honom!
-
Men å andra sidan så skrev svd tidigare
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/professor-saltlarmen-ar-overdrivna_8356792.svd
och Kostdoktorn har också ett inlägg
http://www.kostdoktorn.se/ar-salt-farligt-eller-nyttigt
"Att för mycket salt höjer blodtrycket är dock vetenskapligt belagt. " skriver trion men hur mycket är för mycket? Samma sägs också om högkolhydratkost. Det är mycket som Livsmedelsverket sagt är vetenskapligt men som inte varit så vetenskapligt några år senare. Det kanske är en kombo av för mycket socker och för mycket salt i den industriella färdigmaten som är problemet? Eller transfetterna som Livsmedelsverket inte ser som ett nog stort problem?
Rubriken och rekommendationen "Minska salthalten i alla livsmedel" låter som det gamla 68-skivors-Livsmedelsverket. Utan urskiljning som vanligt, samma pekkäpp till alla. Jag tror att det bara kan gälla de som fortfarande äter 68 skivor om dagen.
-
6-8 skivor bröd kom från brödreklam och hade varken med livsmedelsverket eller folkhäloinstitutet att göra.
-
Hur gick varvet? :-)
Logga in för att skriva en kommentar.