Synd om mig

Eller inte kanske. Det är självförvållat. Vikten har nu ökat med +1,5kg sedan styrkepasset i måndags, och jag går ungefär som en golem i trappan. Jag avstod från träning igår, om man bortser från en kortare promenad för att gå och handla. Det räckte gott med det för att jag skulle känna hur slitna musklerna kändes.

Bild: Ungefär så känner jag mig.

Igår bakade vi chokladbollar här hemma och underligt nog kände jag inte det minsta sug efter att försöka äta dem. Jag, som annars har svart bälte i chokladätning, borde ha varit mer på kan man tycka. Det hade inte med päronet att göra, vi rev ner ett conferencepäron i smeten. Paula satte i sig två på en gång och såg så nöjd ut. Jag hittade pärlsocker över hela köket!

Det känns som att jag ligger efter med precis allt, det kan bero på att jag gör det också. Men om allt fungerar ska jag testa att färga ägg idag, och se om jag kan lägga lite nya pigment till listan. Jag har en del idéer jag skulle vilja testa.

Jag vill hinna med ett pass styrka också, även om delar av mig har andra åsikter om den saken. Ett mail från Styrkelabbet fick mig supertänd på att återuppta mina kombopass som jag brukade köra förr.

"En nybörjare har det lättare. Har du just upptäckt styrketräning kommer resultaten i princip av sig själva. Du blir kontinuerligt starkare, ofta till och med från pass till pass, utan att du behöver kunna något speciellt om träning och kost. Bara du lyfter tunga saker så kommer ökningarna. Det betyder också att en eventuell hämmande effekt av att träna kondition samtidigt inte betyder speciellt mycket, om något alls. Du svarar så bra på styrketräning just nu att du ökar i princip lika bra ändå. Är du helt otränad får du till och med en uppbyggande effekt av konditionsträning också. Dina muskler är så ovana vid träning och belastning att de svarar med att bli större och starkare av nästan vad som helst som aktiverar dem.

Med andra ord: redan vältränade styrkeatleter får svårigheter att öka ytterligare av att blanda in andra träningsformer i sitt upplägg. En nybörjare inom styrketräning hindras däremot inte alls av konditionsträning. Lite syrekrävande träning kanske till och med är positivt för hans eller hennes utveckling." (Styrkelabbet)

Jag är någonstans mellan nybörjare och moderat tränad, enligt forskarnas egna riktlinjer i studien som refereras till i artikeln (saxat från Styrkelabbet):

• Otränade individer hade inte deltagit i någon form av träning eller fysisk aktivitet under minst tre månader innan studien.
• Moderat tränade individer hade motionerat på rekreationsnivå under minst tre månader innan studien i fråga, men inte deltagit i regelbunden strukturerad träning under den tiden.
• Till slut har vi de tränade deltagarna, eller “atleterna” som forskarna kallade dem, de som regelbundet tränat och följt ett strukturerat träningsprogram i minst tre månader innan studien körde igång. 

Man kan liksom inte vila på gamla meriter, ser jag på träningen de senaste tre månaderna är jag inte riktigt n00b men inte långt ifrån.

Jag är där jag ska vara och jag vet vart jag ska.

Bild: Jag älskar excel ibland.

Om månadsöversikten inte hade övertygat mig om att jag är på rätt väg har excel en annan graf åt mig som säger ungefär samma sak fast på ett annat sätt. Det veckovisa medelvikten är lite snällare, toppar och dalar jämnas ut när man räknar medelvärde över en längre period.

Det är mer intressant att jämföra veckovis tycker jag, än per dag. Per dag kan vikten variera ganska kraftigt, på grund av vätska, träning, tarminnehåll och dagsform. Män lider kanske mindre av sånt här än kvinnor, jag tror inte män är utsatta för samma hormonkaos riktigt, men även hos män finns en naturlig viktvariation.

Bild: Det synd när jag drog igång träningen, den veckovisa medelvikten påverkades ganska kraftigt.

Jag tittar i excelarket minst en gång om dagen, på kurvorna och staplarna. På måltavlan, en pajkarta över alla kilo jag vill tappa där en liten skärva är vikten jag tappat. Det är roligt att se pajbiten växa, och jag ser fram emot dagen så allt det blå är brandgult.

Om jag behöver påminna mig om varför jag gör det här räcker det att tänka på att jag genomfört 9 av 10 Stockholm marathon. Jag SKA ha den där tionde.

.

Bild: En dag ska allt det blå vara brandgult!

Jag hade givetvis varit mycket längre i min process om jag inte tvärstannat vid strax under 80kg och bara tappat spåret, och omedelbart gått upp nästan allt jag kämpat bort. Jag vet inte ens vad som hände, jag kan inte sätta fingret på varför jag glömde. För viljan, lusten och motivationen är det inget fel på. Inte kunskaperna heller.

Jag bara glömde.

Och det är därför jag har excelarket framme, väl synligt på datorn. Det är bland det första jag ser när jag sätter mig för dagen och det är det sista jag ser när jag tackar för mig på kvällen.

Jag tänker inte tillåta mig att glömma igen.