icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search

LadyG tar nya tag!

16:8 5990096
Matglad bullmamma i löparskor. Jag drömmer om en vältränad figur, något jag inte ens vågade hoppas på förut. Mitt mål var först att komma ner på ett BMI under 30 och därefter sakta men säkert, envis som en mula, försöka skaffa mig den där vältränade kroppen som hägrat i drömmarna. Beväpnad med den kunskap jag förvärvade vid den resan gör jag en liknande resa en gång till för att bli av med mina gravidkilo och åter kunna springa marathon.

Nu för tiden är jag en av Matdagbokens mentorer, skicka ett privat meddelande om du vill ha stöd och pepp privat eller om du vill ha någon att bolla ideer med.
13 juli 2015 10:31
5

Tillbaka igen

Efter en hel vecka på landet, en helt makalöst skön vecka dessutom, är jag tillbaka och redo att fortsätta. Vikten har stått blickstilla sen jag åkte, det är positivt i sig med tanke på att vi under perioden stannade på McD två gånger (på dit och hemvägen) och jag inte tänkt på kosten alls.

Å andra sidan har vi skrapat och målat om pappas veranda, en vacker sak med massor av snickarglädje från 1900-talets början. Jag älskar den gamla verandan, men den är ett härke att måla :-)

Det jag känner av mest, förutom att jag är lite stel i ryggen av alla konstiga arbetsställningar, är tummen jag hållit penseln med. I övrigt känner jag mig genomarbetad, det känns att kroppen haft nytta av musklerna, om man säger så.

Pappa fyllde 65 i år och har sett fram emot att få ta det lugnt som pensionär, men han är ju alltid upptagen nu. Förvisso bor han kvar på gården, och fåren ska ju ha sitt vare sig han är yrkesaktiv eller ej, men nånstans trodde jag ju att han skulle få mer tid över nu när han inte yrkesarbetar.

Fästmannen och jag försökte ta alla de konstiga, obekväma ställena när det skulle skrapas och målas. Både pappa och hans sambo har ont i olika delar av kroppen, främst axlar, rygg och knän, fast byta hängrännorna ville pappa prompt göra själv. I övrigt gick samarbetet både fort och smidigt, det är märkligt hur lätt det är att samarbeta med vissa människor.

Det är en fröjd att grupparbeta med folk som begriper sig på hur man gör det. Arbetet flyter, saker blir gjorda och man hjälper varandra, tar över och byter plats utan krångel eller tjafs. Det behövs inte någon arbetsledare i en sådan grupp eftersom alla vet vad som ska göras, i vilken ordning det måste göras och vilken tidsram man har på sig.

Det kändes som att vi fick mer gjort tillsammans än vi skulle fått gjort var och en för sig, om ni förstår hur jag menar. Dessutom var det roligt att se hur arbetet forskred. Det är inte något jag är bortskämd med annars, jag kan i och för sig se texter och artiklar växa fram och bli klara men det är inte lika påtagligt som att se verandan på ett hus bli uppfräschad.

Jag har fantiserat lite om att skaffa höns, den dag vi flyttar ut på landet. När jag var liten hade vi höns, lättskötta dvärghöns som blev väldigt tama och kom flaxande och kluckande när man kom ut för att mata dem. Fast jag har inget minne av att vi hade så många som 25 som jag läste att man skulle ha för att de skulle bilda flock, jag har för mig att vi hade 10-15 som gick och skräpade ner, en eller två tuppar och ibland lite kycklingar. Hönsgård, anser åtminstone jag, är en nödvändighet om vi ska skaffa fjäderfän. Om inte annat för att räven brukar kunna vara intresserad av lätta måltider...

Fast det är ju en bit in i framtiden, om man säger så. Det finns mycket jag fantiserat om för framtiden. En trädgård med kryddor, grönsaker och bärbuskar. Fruktträd, så jag kan göra egen fruktjos, eller must. Det ligger antagligen i släkten på någotvis att vilja mosa, musta, sylta och safta allt som kommer inom räckhåll. På pappas gård var must, sylt, ost och marmelad viktiga inkomstkällor när de första i vår släkt bosatte sig där. Det märks också om man tittar på trädgården, den är ofantlig och full med gamla fina träd. Några träd sakas jämfört med när jag var liten, som de gamla bullerhusäpplena till exempel, men många av de gamla träden står fortfarande.

Jag misstänker starkt att ett av de gamla körsbärsträden ger upp snart, det lutar betänkligt och ser skruttigt ut. Pappa tittar på trädet med den vane skogshuggarens bedömande blick och tänker säkert på motorsågen i skjulet. Jag vet att han väntar på hösten, om det står så länge, så att det ska kunna ge en sista skörd innan han tar ner det. Risken finns att vinden blåser ner det innan dess.

Det tog emot att lämna allt det där, lummiga gröna. Tystnaden. Lugnet.


 

Gillar

Kommentarer

  • 13 juli 2015 13:50
    Bella50

    Härlig beskrivning av veckan. 👏🌹bra med vikten också. Grattis 👍

  • 13 juli 2015 14:11

    LadyG, måste bara säga att när man blir pensionär, har man ännu mindre tid än tidigare. Alla som jag talat med håller med. Det beror på alla de där drömmarna, som du själv så målande beskriver.

  • 13 juli 2015 14:17

    Tack Bella50 :-)

    Solskatt, jag tänkte att när han slipper 2 timmars resa och 8 timmars arbetsdag varje vardag skulle han få mer ledig tid men där tog jag nog ganska fel :-)
    Fast han verkar nöjd och mår bra så jag klagar inte, tvärt om. Jag var nog lite rädd att han skulle få pyspunka och bara sätta sig i ett hörn och tyna bort eller något. Jag är jätteglad att han håller sig aktiv och gör saker, kul saker!

     

  • 13 juli 2015 14:20

    Det viktiga när man går i pension är, att man håller igång och framför allt att man har intressen, som man odlar. Skönt att din pappa håller sig aktiv!

  • 13 juli 2015 19:08

    Ja, han har ju ganska många intressen och saker han velat göra men aldrig riktigt haft tid med så det är väl nu det ska bli av då, då kanske det blir fullt upp istället för att varva ner :-)

    Tänkte inte på det på det viset faktiskt :-)

Logga in för att skriva en kommentar.