Tillbaka till ordningen
Tangerade personbästa imorse, vikten alltså. Det fortsätter att sjunka, ett hekto här och ett hekto där, fastän jag ännu inte egentligen tagit mig i kragen och börjat registrera igen. Eller motionera. Det är rätt sida "den tiden i månaden", jag tackar och tar emot. Att jag inte gick upp i vätskevikt tidigare, som jag brukar, berodde sannolikt på att jag gick ner så mycket i vikt samtidigt att det blev ett nollsummespel. Så just nu glider jag med på gamla meriter, det jag skördar frukterna av nu är mitt hårda arbete innan. Disciplin och kontroll. Ibland skördar man frukterna långt senare.
Man kan inte leva på gamla meriter i all evighet, och imorgon är det måndag. Det är ju en lämplig tillfällighet, eller hur?
Jag kanske inte börjar en ny cykelstreak däremot, 70 dagar i sträck är ganska mastigt men jag kommer nog att växla mellan löpning och cykel nu när jag äntligen är under 80kg.
79,7kg stod vågen på imorse, och det innebör att jag faktiskt kan snöra på mig skorna med gott samvete och ge mig ut.
Det är inte så dumt, det där med höst. Jag tar den lilla laptopen, kallad skrivmaskinen och sätter mig där jag trivs bäst. Ibland köket, ibland framför kaminen eller i soffan vid TV:n. Filt, kaffe, varma strumpor och mys. Jag är djupt tacksam för att jag för många år sedan bröt med vanan att ta med något ätbart också, kaffe eller te räcker för mig. På det viset slipper jag smulor i tangentbordet, ost i datorn eller ännu värre, smör på skärmen!
För hur ren man än tycker att man är om fingrarna, nog sjutton råkar man alltid kladda. När jag jobbade som PC-tekniker och lagade datorer såg jag min beskärda del av datorer som dött knäckemackadöden eller kaffedöden för den delen. Jag tycker om lilla skrivmaskinen för mycket för det, så jag vaktar svartsjukt på den.
Just nu är en av mina favoritplatser i vårt ljusa kök, solen lyser in fram till nu vid 14-tiden och värmer gott genom glaset. Det är inte bara jag som gillar det kan jag säga.
Även chiliplantorna älskar vårt fönster och njuter av solen. Det trädlika mitt i fönstret är en Carolina Reaper, världen starkaste chili med lite över 2 miljoner scoville. Den ska jag ta frön från och försöka få fram fler plantor från. Längst till höger står vår Big Black Mama, bara hälften så stark som Carolina Reaper med sin dryga miljon scoville. Jalapenos, såna man kan få skivade på pizza, ligger på runt 8 000 scoville och Tabascosås landar på cirka 5 000 scoville.
Vad gör man med så stark chili att det krävs dubbla latexhandskar, ansiktsmask och skyddsglasögon för att hantera den?
Chilisalt, chilisås och chiliolja är de första sakerna som jag tänker på efter pepparprej (ungefär samma styrka som Carolina Reaper), dvs sådant man kan använda som krydda i maten om man vill ha fruktig hetta som varar länge. Det är inget man använder som det är eller knaprar i sig direkt från plantan.
De små chiliplantorna däremot, razzamataz, ger frukter som är ungefär som tabasco i styrka, runt 5 000 scoville. De kan man hacka och frysa in som de är eller använda direkt om man vill, de är beskedligare.
Jag skulle väldigt gärna vilja odla jalapeno, habanero och scotch bonnet, vanliga och inte superstarka som går att använda i alla möjliga rätter. Men det ska jag sata på framåt december, typ mellandagarna, så att jag tajmar deras blomning och mest fruktsamma tid lagom till det blir sommar och sol. Chili älskar sol och värme.
Det ger mig så mycket att pyssla med mina plantor, även om de börjar bli förskräckligt stora nu. Det är lugnande att greja med odlingarna, plocka lite frukter, ansa växterna.
För några dagar sedan var vi ute och preppade gräsmattan, scilla (både vit och blå) och krokus åkte ner i gräsmattan, det är så fint när det börjar blomma och insekterna älskar det. Fjärilarna svärmade runt vår chokladmynta som gick i blom, jag visste inte ens att de gillade dem men de var som galna. De svärmade lika ivrigt runt den som runt lavendeln och i det kanadenskiska gullriset surrade det av solitärbin. Bara gå och titta och lyssna på det är så mysigt.
Så jag ska strö ut fler blomfrön, nån sorts vallmo som ska sprida sig själv hoppas jag och akleja. Också sådant som insekterna gillar. Förhoppningsvis tar blommorna över rabatten så jag slipper rensa ogräs, jag är så trött på kirskålen att jag börjar tänka eldkastare, handgranat och napalm...
Ha en trevlig vecka allesammans, och sköt om er.
Gillar
Kommentarer
-
Härlig läsning vilken hade en helt ortroligt lugnande effekt på mig. Det är något magiskt i att odla - oberoende av vad. Kanske det handlar om kretsloppet att från frö bli till frö igen och under tiden ge till så många , olika typer av produkter. Produkter som kan vara allt från objekt i form av fruker och frö till mera abstrakta produkter som känlslor och upplevelser.
Ta en försiktig början så att allting, speciellt knoppen, hänger med och så att du mår bra. Tänker att det är en verklig milstolpe för en löpare att igen få dra på sig joggarna. Trevliga "löptider" framöver!
-
Trevlig vecka till dig också. 👏
Här regnar det idag...och ynka 6 plusgrader.
-
Tack MAS63, ja det är verkligen rofyllt att odla. Man kan inte stressa ett frö, det gror i den tid det gror. Vill man ha en fin planta måste man ge den tid också, inte bara vatten, näring och ljus. Och oavsett vad man vill ha av den i retur så är det värt väntan. Jag vill ju ha hit pollinerare, utan dem blir det inga jordgubbar, tomater eller gurka, så då måste jag ju locka med något, och blommor är vackra skänker ju mig glädje också. Och när det är över hamnar allt i komposten, blir jord och näring till kommande plantor. Så det är verkligen ett kretslopp, på mer än ett sätt.
Det fascinerar mig oerhört att jag kan springa så lätt och ledigt, inga långa rundor än men det går så fort jämfört med innan. Jag ansträngde mig för att ta det lugnt igår, då gick det nästan 2 minuter per kilometer fortare än det gjorde innan. Övervikten har saktat ner mig något oerhört och jag har verkligeninte förstått det förrän nu.
Tack Bella50, ja det är verkligen inte varmt här heller, fjuttiga 7°, men det är bara mulet. Men det kan ändra sig precis när som helst, som det ser ut. Det är verkligen höst nu, vi har till och med börjat elda i kaminen för att det börjar bli svalt, inte bara för att mysa. Då är det höst på riktigt.
-
Mina Vilma-busktomater ger ny skörd varje dag nu...och 3 auberiner ” modell mini” är klara...alla svarta...men vita är på G. Alla bor nu med värme på i växthuset.
Vi tittar in där varje dag...så skoj
-
Underbart!
Min jäkla pumpa rymde upp i äppelträdet, vet inte om den verkligen har där att göra elle rom vi får någon pumpafrukt av den men den bevisade att den är en klätterväxt med all önskvärd tydlighet i alla fall...
Ska se om jag kan få till en bild av den i em
Logga in för att skriva en kommentar.