Tufft nu
Det har varit mycket som inte fungerat som det ska den här hösten, Jag tänker inte ens börja försöka lista alla källor till stress som lagts till en redan pressad situation. Delegera, ja visst. Till vem? Min redan överarbetade make? Nej, vi drar vårt lass ihop redan och med coronan blir det svårt att be om hjälp utanför familjen. Prioritera, visst. Men jag skojar inte när jag skriver att jag inte kunnat prioritera annorlunda. Vad ska jag strunta i som jag inte redan slarvar med? Städning och tvätt ligger så långt ner på listan att jag skäms. Ingen odling, ingen träning och inget gjort i trädgården.Nej, det var det här jag inte ska göra. Inte låta tankarna snurra runt listan över allt jag inte hinner göra. Den listan är längre än jag skulle vilja. Organisera? Ja vore det inte för att jag är organiserad och strukturerad redan från början hade jag gått under fär länge sedan.
Den som lider minst, hoppas jag, är Paula. Vi försöker göra saker med henne och som hon gillar, oavsett hur stressade vi är.
Paula, 3 år.
Tiden går fort även när man inte har roligt, hon är redan en riktig liten charmör och virvelvind. Hon springer fortfarande överallt vart hon ska, nu senast på Granngården när vi skulle köpa kattsand och fågelmat sprang hon mellan hyllorna ivrigt ropande "Wow, katt! Wow, pippi! Wow, blommor!" och pekade på allt. Älskade barnet är en handfull, energisk som få. Dessutom är hon oblyg och tuff, vilket genast försätter oss i situationer vi aldrig hade hamnat i utan henne 
Tack och lov är hon dessutom bra på rutiner och lägger sig utan att knota när det är dags. Så en kort stund på kvällen är det tyst, frudfullt. Sen är det dags att sova, så att man orkar en dag till.
Barnbarnet Mathias växer som ett litet ogräs. Han är 4 månader och några dagar, och en liten sjukiloskloss redan. Men han är både tystare och blygare än Paula, och när han blir missnöjd gnyr han bara. Man får vara uppmärksam på honom, han är så lågmäld att han är lätt att missa. Sån var inte Paula, där drog mistluren igång på 11 av 10 om något var fel.
Mathias, 4 månader.
Paula är så gullig med bäbisen att det är diabetesvarning på dem, Mathias är supernyfiken på Paula och Paula vill så gärna hjälpa till. Det är rörande att se hur de försöker förstå varandra och kikar intresserat. Snart flyttar dottern och hennes kille till egen lägenhet, den är färdigrenoverad nu så snart lämnar de vårt gästrum och då flyttar förstås Mathias också antar jag. Jag får nog inte behålla honom 
Nåja, de flyttar inte så långt så jag får nog kanske träffa dem ändå.
Tack och lov att vi skaffade ett stort hus, med plats för alla. Det hade varit omöjligt annars.
1 december tänker jag börja om. Backa, göra om och göra rätt. Väga, mäta, anteckna. Hoppas huvudvärken och tinnitusen släppt tills dess. Jag är inte alls pepp på att ställa mig på vågen, jag anar... Men det är inget att bekymra sig för nu.
Ett steg i taget, kommer man långt med.
Och jag ska anstränga mig för att fokusera på det bra, det jag gör rätt, det jag hinner med.
Annars drunknar jag.
Ha en trevlig helg allesammans!
Gillar
Kommentarer
-
Jag har följt dig så pass lång tid att jag vet att om det är någon som är duktig på att prioritera och organisera så är det du
Att komma med glada tillrop eller tips om olika organiseringsböcker är ju inte på sin plats här
Jag hoppas bara att situationen fötbättras för er framöver och gläds åt att lilla Paula tycks ta det hela med ro.
-
Tack Gittan52, det kommer att bli bättre. Jul blir det lugnaste på länge, döttrarna jobbar (undersköterskor) coronan får resten av släkten att stanna hemma. Det blir bättre. ❤
-
Vilka bedårande små barn!
Ibland får man nöja sig med ”good enough” utefter de förutsättningar man har i livet. Att känna att det man gör är tillräckligt bra, även om man hade velat ännu mer.
-
Oj Paula växer så det knakar och hon ser verkligen ut att ha huvudet på skaft, blicken är nyfiken!🤗 Matias ser glad och go ut, roligt att Paula har fått ha en liten lillebror till låns så länge!! Det blir säkert både skönt och tomt då de flyttar till sitt!
Sköt om dig så det inte blir för mycket, klokt att du väljer att ta tag i vikten då du verkligen känner för det!!🌷👍
-
Tack Medlem16 och Tita! Ja barnen växer fort, man vill inte missa nånting! Blinkar man är de vuxna...
-
Hoppas det lättar lite med stressen när dottern med familj flyttar, det är ändå mer jobb med två familjer i huset.
Paula verkar vara lika pigg som våra två barnbarn, den yngste fyller 3 år den12 mars. Han är snäppet lugnare än sin lillgamla storasyster som nyss fyllt 5 år.
Tur att dotterns familj flyttar nära så du får träffa det lilla barnbarnet ofta.
Den här coronan ställer till med mycket, vi träffas bara ute med barn och barnbarn just nu och saknar att få vara tillsammans som vi brukar. Vi får se hur länge det håller så här.
Du får ta hand om dig❤
-
Long time no see....och vilken lycka att du har dessa små älsklingar runt dig.
Paula är ju bara fööö..r söt 😀✌️
Trevlig advent önskar jag dig 👍🕯️
-
Tack paloma och Bella50! Ja nu var det ett tag sedan, jisses så fort karusellen snurrar ibland. Eller om den snurrar lika fort som vanligt och det är jag som är segare på att hinna med, kanske. Jag tror att mycket stress är för dotterns skull, det är inte mitt flyttlass och inte min huvudvärk egentligen men jag oroar mig ändå. Det lugnar sig när jag vet att de landat ordentligt i nya lägenheten.
Vilken lycka, i morse blev jag väckt av en liten söt tjej som ville ligga i sängen hos oss, det har inte hänt särskilt ofta innan. Till och med katterna ko och tittade, och undrade vad som hände
I vanliga fall vill hon upp och leka direkt, eller äta. Eller både och.
Ha en trevlig första advent ni också! Ta hand om er!
-
Kul att se ett inklägg från dig men tråkigt att höra att du känner dig stressad, håller tummarna för att december blir lugnare för dig. Så söööta små barn
-
Tack Jessand, det kommer i vågor och den här gången var det värre än vanligt men det går över. Jag har börjat se över nya streategier för att hantera eländet nu, äntligen.
Babysteps :-)
-
Blev glad att se inlägg från dig, tack för att du delar med dig av livet och skönt att höra att du har en plan från 1/12.
Stressen, känner igen mig där men sedan jag tog upp min motion för någon månad sedan kändes det som att komma ut från ett fängelse.Ha en fin första advent med de dina!
-
Tack detsamma Johan, ja när motionen kom på efterkälken rakade stressen i höjden så jag får helt enkelt inte prioritera bort den. Det hade man ju kunnat tänka sig att jag skulle veta vid det här laget, men tydligen behövde jag testa igen för att upptäcka hur viktigt det är för välbefinnandet att röra på sig regelbundet
Sen gör ju coronan inte det lättare, gym är stängda och hösten drar in med minusgrader och otrevligheter men jag har min motionscykel och om allt går vägen har jag snart ett eget hörn i huset med träningsgrejer där jag kan boa in mig.
Så länge coronan härjar kommer vi inte behöva gästrummet ändå, inga släktingar kommer våga åka och hälsa på. Dottern och hennes familj flyttar till lägenheten denna helgen, så om vindarna bär är rummet tomt måndag kväll. Sen kan jag börja omsätta planerna i verklighet
-
Jag vet också men hamnar där jag med ibland. Ser att du har en plan nu och då kommer det bli bra igen, det går ganska fort åt rätt håll när man väl kommer igång. Ha en fin vecka!
-
Ja, det verkar vara en del av livet att glömma och lära sig igen.
Tack detsamma!
Logga in för att skriva en kommentar.