Vårtröttheten

Det är något med ljuset en period, jag blir fantastiskt trött och hängig. Det är nog inte pollen, för regnet påverkar inte så mycket som det borde ha gjort i så fall.

Men nu börjar jag kämpa mig ikapp med allt jag legat efter med. Garderober som har behövts röjas, rum som behövt städas. Köket inte riktigt så fint som jag vill ha det, lite för rörigt, Allt sånt, som när det är ogjort, stjäl energi från mig. Ju mer jag kan avverka på den där listan med ogjorda saker ju mer energi får jag i vardagen till annat.

Och så kommer ljuset igen, och nu har de där veckorna gått som betyder att jag inget orkar mer än existera och sova. Övergången mellan vinter och vår är lite jobbig faktiskt, jag ser mönstret och det är likadant varje år. En period på våren blir jag alldeles matt, orkar ingenting. 

Plantorna överlevde sin ökenvandring, det brukar bli de som tar stryk annars när den stora tröttheten kommer. Men i år överlevde alla. Kan det hänga ihop med att det är kallt? Sannolikt. 

På schemat idag står, förutom ett onlinemöte och de vanliga göromålen, ett pass med 4km löpning. Jag är fortfarande osäker på var jag ska springa, Elljusspåret är lite för tufft för att det ska bli lätt löpning. Alptoppen på mitten gör ingen människa glad. Om inte annat tar jag någon av de rundor som är närmast, 5-6km i lugnt tempo istället borde väl också vara bra, huvudsaken är att jag är igång och springer.

Matplanen är som vanligt, soppa med smörgås till lunch och en middag som landar på cirka 400kcal eller mindre. Jag vet på ett ungefär redan vad jag vill ha.

Bild: Enkelt att göra och ännu enklare att kaloriberäkna. Bara väg var och en av komponenterna och lägg in i matdagboken.

Planen för dagen är ganska löst hållen eftersom jag inte riktigt vet om energin räcker hela vägen. 4,5 timmas sömn är lite för lite för att jag ska fungera bra hela dagen, och jag vet redan nu att till eftermiddagen och kvällen är risken ungefär 200% högre än vanligt att jag ska stoppa i mig sådan jag inte egentligen behöver eller ens vill ha bara för att jag är övertrött och försöker få upp energin. 

Jag ska försöka parera det förstås, jag är ju medveten om det och kan försöka bromsa ett dåligt beteende tidigt, och ett steg är att vara snäll mot mig själv nu på morgonen och förmiddagen. Inte gasa igång som om tanken vore full.

Bild: Mina hjärtan pysslar, Paula älskar verkligen sin pyssellåda.

Planeringen kommer säkert få punkter jag inte tänkt på också, Paula vill ju ha uppmärksamhet och ska ha det med. Men ibland är hon olika mycket krävande, och det kan jag aldrig planera för. Vissa dagar är hon hur enkel som helst, andra dagar är hon inte lika medgörlig.

Det är väl så det är att vara 3,5 antar jag. Det är nog inte så lätt för henne heller. Vissa dagar är mamma hur snäll som helst, andra dagar är hon grinig och inte ens kaffet kan göra humöret gott. 

Vad ser man för person när man försöker man se sig själv ur barnets ögon, med barnets förstånd? 

Ta hand om er, och var snälla mot er själva. Om inte ni är det, varför skulle någon annan vara det? Föregå med gott exempel istället.