Vårruset
Plats 997 noterar jag förstrött när jag tittar på resultatet. 29:27 på 5km är inte i närheten av det bästa jag sprungit och ändå betyder det så oerhört mycket mer att jag klarade sub30 idag än det gjorde då det begav sig när jag sprang på 26:07.
Idag gled jag inte fram, idag fick jag kämpa och kriga mig fram. Jag ville verkligen in under 30 så då fick jag ta i också. Jag hade ganska bra koll, Garmin och banmarkeringarna var tämligen överens faktiskt.
Det var nionde Vårruset, om två veckor knappt springer jag min nionde Stockholm Marathon. Fram tills dess ska jag försöka underhålla och bygga upp så gott det går, och försöka göra underverk med det som finns. Den här våren har inte varit min, jag har inte haft det roligt alls.
Men nu kanske, kanske jag kan ha kommit ut på andra sidan. Kanske. Jag vågar trevande hoppas på det. Nästan lite andlös. Vågar jag tro att jag är igenom det värsta nu? Kanske. Jag vill kunna glädja mig åt löpningen igen, utan att riskera att falla igenom ner i det svarta hålet igen.
Jag har kommit på vad det är jag saknar och längtar efter så mycket. Jag längtar efter känslan jag hade juni - juli 2013, när jag i stort sett bara flöt fram genom tävlingarna, träningspassen och äventyren. Det bara fungerade, jag vet inte hur. Men vad jag än gav mig på, hur dåraktigt det än var så fungerade det. Kropp och själ i total harmoni, löpning när den är som bäst. Det är den känslan jag jagar. Tiderna får bli som de blir, men jag vill hitta tillbaka till den där kombinationen av harmoni och fokus.
Gillar
Kommentarer
-
Önskar jag hade ett jobb för då sprang jag alltid vårruset men idag vill jag inte och har heller ingen lust att springa ensam. Det brukar ju vara brukligt här i alla fall att man får avgiften betalad av sitt arbete och då är man ett gäng som träffas efteråt i gröngräset. Härligt att du ändå springer för du kanske gör det själv duktig som du alltid är att köra alla lopp
-
Låt det ta den tid du behöver nu för att komma igen och då är väl de korta loppen lite roliga, då ser du snabbt åt vilket håll det går.
Jag springer mycket nu och märker att just nu focuserar jag mer på resultaten av de olika träningspassen än jag focuserar på vad jag äter😳? Då jag tänker efter så vill jag inte att det skall vara så. Tur att jag har barnbarnen som rör till det för mig med jämna mellanrum.
Ta det lungt och känn efter så hittar du tillbaka till din inre ro i springandet.
Pepp på dig!
-
aregnisw, jag springer oftast själv även om jag ibland får sällskap av någon av döttrarna. Men för det mesta är jag solokvist på mina tävlingar och rundor, det är skönt med lite egentid också! Få vara själv med sina tankar, hinna tänka och fundera på saker utan att bli störd :-)
Tita, tack! Jag har suttit och läst igenom bloggandet jag gjorde från då, och analyserat lite. Vi åt fisk 3-4 gånger i veckan, mycket matkorn och liknande. Väldigt mycket frukt och grönt. Mycket antioxidanter tänker jag. Och jag var extremt noga med sömn och återhämtning ser jag. Vissa dagar var jag så löpsugen att jag vibrerade, men jag följde planen och vilade de där dagarna jag förutsatt mig. Jag tror det finns något att lära sig där, och inte skena iväg och träna bara för att jag vill, kan och har lust. Då hade jag en plan, en grundläggande idé om vad jag ville och står det vila är det vila som gäller. Jag ska klura lite till på vad som blev så rätt, jag känner att jag har något att lära mig av det där året, jag har inte gjort min hemläxa riktigt. Något gick väldigt bra den sommaren, jag vet redan vad jag gjorde fel sen så det behöver jag inte gräva i. Men vad var det jag gjorde som var så rätt?
Det måste jag ta redan på :-)
Pepp på er också!! :D
-
Ja, just det det är den bästa infallsvinkeln det dåliga har du ju redan känt av och nästa lämnat bakom dig. Det som var bra fångar du med ditt tänk!👏👏👏👏
Logga in för att skriva en kommentar.