Vill du, egentligen?
Nytt år, nya löften. Gymmen kommer att översvämmas av nyårslöftena, och om bara en av dem blir kvar och lyckas göra en livsstilsförändring så är det förstås strålande men min erfarenhet är det inte så det blir. Varför?
Jo, den stora majoriteten drivs av "vilja", men fel sorts vilja. Man ska vilja träna, det är inne och låter bra. Omgivningen nickar godkännande åt ambitionen. Det är en sorts vilja som förvisso kan fungera som drivkraft ett tag, men när omgivningen slutat yvas över att nyårslöftet fortfarande tränar så glensar besöken på gymmet för att helt upphöra i mars ungefär, när löftet är så gott som glömt.
Det är inte ens alla som är medvetna om att de styrs av omgivningens förväntningar på det här viset, vi borde vilja en massa saker eftersom det är norm helt enkelt. Men det är sannolikt de som är verkligt motiverade att träna som blir kvar på gymmet även i april, medan de som fått vilja inympad utifrån s a s tappar motivationen, glöden.
Fast om man nu känner att det skulle vara bra att byta livsstil, även om den gamla onyttiga är både bekväm och bekant? Hjärnan är rätt finurlig, och lite lättlurad. Testa att byta "jag måste gå ner i vikt" till "jag vill gå ner i vikt" och känn efter hur det känns. Måste och borde är ord som signalerar att viljan kommer utifrån, medan ordet vill skapar ett högre engagemang inom oss. Vi har en tendens att prioritera sådan vi vill högre, medvetet för det mesta men ibland även omedvetet.
I början kanske tanken "jag vill gå ner i vikt" inte känns riktigt äkta, men genom att ändra sitt sätt att tänka på utmaningar och förändringar kan vi motivera oss att genomföra dem. Skapa motivation genom att förändra vårt sätt att tänka. Viljan till förändring, önskan att genomföra något är det som i slutänden skapar motivation. Ibland är det inte lätt att säga vad som kom först, viljan till förändring eller motivationen men ett är säkert: de går hand i hand.
Så, du kanske inte vill bli en av alla nyårslöftena som glömmer gymkortet på hallbordet för tredje veckan i rad i mitten av mars? Då kanske du ska börja med att hitta din vilja, din egen inre röst. Fundera igenom dina mål, vad du vill och varför. Stapla upp det tydligt, gärna nerskrivet på ett papper så att du kan se och läsa dina mål. Smaka på tanken. Välj något som är rimligt, uppnåeligt och som står i proportion till dina tidigare erfarenheter och kunskaper. Om du aldrig klättrat förut kanske en bestigning av Mont Blanc inte är det första man ska satsa på, men varför inte en tur till de svenska fjällen och ta en klätterkurs? Det är bra om det är mätbart, men vissa saker går inte att mäta. De är antingen gjorda eller ogjorda (som att gå en kurs, ringa en borttappad vän eller skaffa hund).
Lite så, tänker jag. Då ökar man chanserna att lyckas och slipper bli en av alla som står med ett nedlagt projekt och kollegor som ler i mjugg när de tror att man inte ser.
Det är rätt skönt att vara den där som får saker ur händerna.
Gillar
Kommentarer
-
Håller med LadyG jag skulle kunna lova att träna på gym skulle behöva träna vissa ryggmuskler, men hatar det så jag försöker inte ens längre, är inte min grej, men jag struntar inte i minna muskler tränar dem på annat sätt, med det jag har i naturen och hemma, tycker inte om att promenera egentligen häller men tvingad mig till det i början för att få blodcirkulationen fungera bättre, gillar det inte nu häller, men nu kräver kroppen att få gå en halvmil i rasktakt för att må bra, och jag har lärt mig lyssna på kroppen, mår så mycket bättre när jag går. Även gåt varje dag i jul trots skadad nacke.
I vårt gäng när jag var med i hade vi verkliga nyårslöften, man avgav löftet skriftligt fick det godkänt betalade 1000 kr bröt man löftet förlorade man pengarna, det som klarade sina godkända löften delade pengarna vi var sällan många kvar på slutet.
-
Afkrut, det låter ju som att du och dina vänner hade en metod för att försöka motivera er lite extra :-)
Då gäller det att avlägga ett löfte man verkligen har chans att hålla också :D
-
Vi och jag var väldigt tävlings inriktade på den tiden, är något jag medvetet håller tillbaks nu, men lovar jag något så håller jag det, är något jag levt efter hela mitt liv. När jag var ung 25-30 år, knäade jag stora pengar på vadslagning och uthålighets tävlingar
-
Vi och jag var väldigt tävlings inriktade på den tiden, är något jag medvetet håller tillbaks nu, men lovar jag något så håller jag det, är något jag levt efter hela mitt liv. När jag var ung 25-30 år, knäade jag stora pengar på vadslagning och uthålighets tävlingar
Logga in för att skriva en kommentar.