Ett steg framåt

Tillbaka på mitt ordinarie jobb - vi har räknat alla röster. Självklart avslutades det med tårta. Jag bestämde mig för att delta i avslutningen av några anledningar. För det första visade vågen på lite mindre i morse, och jag hade ändå planerat en promenad till Frösö Runsten efteråt. Dessutom så äter jag inte tårta jätteofta - Vi äter inte tårta till jul hemma (vi äter honungskaka, och den är rena hälsokosten - (kortfattat recept: LCHF-sockerkaka med honung som glasyr)), och nästa födelsedag är min egen i februari och dit är det tillräckligt länge. Men mitt huvudsakliga skäl är att jag kommit igång med träningen ordentligt och känner att jag klarar av att bryta mot en regel ibland. 

Just nu är jag fullt upptagen av ännu en stegräknartävling. Den här gången är sträckan Kiruna-Malmö. Jag har kommit fram till Umeå nu efter några veckor (okej, jag ligger lite efter, men det är fortfarande möjligt att ta igen - promenaden till runstenen idag var till stor hjälp i tävlingen i alla fall). 

Mitt stora problem just nu är en förkylning som är på sista stadiet men som vägrar att släppa... och att jag fortfarande har ont i ryggen på grund av allt stillasittande. 

Vad som är bra när det gäller ryggverken dock, är att förut, när jag var otränad så höll den i sig mycket längre. Nu går den att sträcka bort i stort sett på en gång.