gnällkväll
När jag läser bloggar här på Matdagboken slår det mig hur enormt relativt vikt är. Det sägs ju att det där med att ha kraftigt skelett eller mindre är dumheter, att våra skelett väger rätt lika om vi är friska.
Men jag har alltid vägt mer än de flesta som ser ut ungefär som jag och här när jag läser och tittar på foton av folk som väger både mindre eller mer än mig så tycker jag inte det tycks finnas just någon korrelation mellan vikt i kilo och utseende.
Blir alltså påmind, om jag behövde det, om att bara "tävla" med mig själv.
Kondition och styrka är verkligen en färskvara. De senaste veckornas promenerande har inte hjälpt att upprätthålla mycket. Känner mig så svag. Men vet att det bara är att kämpa på. Tvinga sig att cykla upp för backen...
Önskar min viktnedgång, eller tja, min resa sedan mitten av mars när jag började om på nytt här med matdagboken, var präglad av den känsla av energi och styrka som så många beskriver i sina bloggar.
Jag upplever mycket positivt, det är inte det, men jag tycker inte jag känner mig energisk eller har extra energi - snarare är jag trött och svag upplever jag fast jag satsar på att försöka få upp både fett och proteinkonsumtionen. I jämförelse med de där ute som äter LCHF så är det ju ingenting, men återigen, i jämförelse till mig själv och hur jag normalt äter och hur jag vill äta.
Mest känner jag mig gnällig idag. Vill ta nya tag efter en emotionellt tuff period och mycket besök; ta nya tag med både mat och träning, ta nya tag med viktminskningen. Vill nå min målvikt före sommaren och faktiskt komma i mina älskade linnebyxor, som gärna ska vara så där lite lösa som de bör vara för att vara riktigt snygga.
Men - jag saknar liksom motivationen, orken, att försöka följa de fasta menyerna. Jag har gått igenom de vegetariska, aldrig lyckats följa dem helt, men låtit mig inspireras av dem. (Hur kan någon följa menyer - alltid är det väl något som saknas eller något som håller på att bli dåligt i kylen och behöver användas upp?!) De har varit bra, men på något vis tar det emot att försöka börja om med dem från början.
Intressant detta vad kroppen liksom signalerar är nyttigt, jämfört med vad som rekommenderas...
Imorgon har jag bjudit hem till pannkaksbrunch, kommer göra mina proteinplättar och njuta hämningslöst. Ikväll lät jag bli den extra mackan i alla fall, även om jag inte lyckades hålla mig under min kalorikvot idag heller, trots matlåda. Får fira de små segrarna just nu.
Kommentarer
-
Så sant, man ska inte jämföra sig med andra. Men ibland kan man kanske få lite energi och motivation från andra
Om vi inte har motivation till att åstadkomma det vi tycker att vi vill åstadkomma så lär vi inte nå vårt mål.
Klokt att fira de små segrarna för då kommer de både att växa och bli fler. Lycka till!
-
Jag förstår dig med de fasta menyerna, skulle inte heller ha motivation att följa ett färdigt matschema. Min strategi har varit att utgå från det jag äter i vanliga fall, väga och mäta detta och så se om det går att dra ner på antalet kalorier i det. Min frukost bestod tidigare av ca 900 kcal, men genom att byta ut gröten mot proteingröt, ta bort den där mjuka mackan med massa smör och den vanliga jordgubbssylten till sådan med mindre socker har jag minskat kalorierna till ca 500 och håller mig ändå mätt länge. Det gjordes inte över en natt men förändringen har blivit bestående. Så mitt tips är att utgå från det du äter i vanliga fall och försöka "nyttifiera" detta, prioritera det du tycker är viktigt och försöka skrapa bort resten. Lycka till! :)
Logga in för att skriva en kommentar.