Mår som jag förtjänar!

Önskar nästan att jag kunde få vinterkräksjukan för att naturligt bryta ur mitt dåliga ätmönster som infunnit sig de senaste dagarna! Jag äter konstant och bara skräp! De sista dagarna inför tentan i stort sätt levde jag på lchf-mackor och lussebullar och idag har jag ätit allt annat än lchf och även 16:8 försvann någonstans längs vägen. Mår sjukt illa och kommer förmodligen göra det imorgon också innan kroppen återhämtat sig! Det är så lätt att tappa fotfästet och ett enda litet snedsteg gör att man ramlar av banan! Upp igen! Nu känns det som att jag skulle kunna fasta fram till jul, vilket givetvis inte fungerar i praktiken, men en fasta sitter inte fel för att kroppen ska få hitta tillbaka och bearbeta allt skit! Mycket vatten får det bli, tidig kväll, eventuellt morgonpromenad och första målet vid lunch. Top notch!

Kommentarer

13 december 2013 19:23

lenaek

Du fixar det. Pepp!
14 december 2013 19:55

mamselle

Jag vet hur det känns. Inför deadlines så sitter jag där halva nätterna och stressar och så lassar man in allt man hittar. Och det är inte lch, gi eller annan nyttig mat. Det är allt som finns. Allt som är ätbart. Numera finns det inga spännande saker i mitt hem och jag är för lat för att gå till affären för at köpa något onyttigt. Men när jag är hos mina föräldrar finns absolut allt. Hyllvis med mat, frysboxar med mat, kylskåp med mat och skafferier som är upplagda för en belägring. Och det är en ohälsosam miljö att vara i. När jag pluggade var jag inte sådan här men det har kommit med åren. Desutom tar jag mediciner som triggar en och gör en hungrig. Och då är det inte lätt. Ge inte uppl på banan igen. Det är bra att ha vänner på matdagboken som kan peppa en. Det är skillnaden mot att göra detta själv.
14 december 2013 20:20

elinnnc

Tack mamselle! Skönt att känna att man inte är ensam :-)
14 december 2013 20:53

mamselle

Nej ensam om detta dilemma är du inte. Jag tror att när man förbränner en massa energi på tankeverksamhet så händer det saker i kroppen och energiförlusten måste fyllas på och jag antar att det år därför man blir sigen. Men det är mamselle filosofi, vet inte om det är vetenskapligt belagt ha ha. När min mor låg inne för hjärtinfarkt var dammsugarmamsellen som värt i gång. Jag formligen vräkte i mig mat i min oro och sorg. Jag åt t o m mat jag inte tålde eller tyckte om. Jag var som besatt. När min farfar var döende kunde jag gå in på hamburgerkedja, äta en super duper extra stro hamburgare plus en till samt en sallad och stor pommes. Jag vägde 50 kilo och åt som en utsvulten varg. Men det var 30 kilo sedan och 20 år sedan. Men jag har samma beteende.
14 december 2013 21:49

elinnnc

Intressant teori! Jag tror också man behöver extra näring när psyket går på högvarv, men tyvärr så verkar allt inte förbrännas för min del iallafall!

Logga in för att skriva en kommentar.