Förkylningselände

Hade nyss skrivit ett eländigt blogginlägg om att jag är förkyld, deprimerad och att det är synd om mig för att jag tröstäter men orka vara så jävla bitter. Jag vet ju att inget blir bättre av att tänka så, vilket också min käraste finaste sambo talade om för mig häromdagen. Det jag ska göra är: 1. Inse att jag är psykiskt sjuk och att det gör att jag måste 2. sluta tänka att jag är så jävla värdelös och sänka kraven på mig själv för att 3. jag just nu är deprimerad och därför tänker jag som jag gör Hur svårt kan det vara? Visst, inget blir bättre av att jag inte kunnat träna ordentligt på snart två veckor på grund av en segdragen förkylning, vill så gärna kunna springa ut i höstskogen och njuta av den fuktiga, råa atmosfären, men det får vänta.

Kommentarer

Ingen har kommenterat detta inlägget.

Logga in för att skriva en kommentar.