Utmärkt medlem
880 inlägg
Så var det dags att igen starta en ny tråd med nytt mål, efter "nytt mål 80 kg", och "nytt mål 75 kg". Kosan styrs nu mot 70 kg och alla som vill är välkomna att följa med. NU KÖR VI!
Från 76,1 till 74,1 bara så där! Trodde inte mina ögon när jag vägde mig. Roligt att kunna gå med i den här tråden, jag siktar på 73 kg tills Mors dag! Ha en trevlig helg alla!
Välkommen Mollyott, kul att ha dig här och härligt att det går så bra! Kände mig lite lättare i morse, och ja - 600 gram ned var det. Fast det är egentligen inte min vägdag förrän på söndag... Nu väntar en långhelg på besök hos mina föräldrar, så då är det bra att ha 600 gr "tillgodo". Där serveras ingen smalmat...
Detta är så irriterande, blir tokig. Vägde in på 70,2 i måndags och har ju haft en väldigt bra period nu med viktminskning, -1,2 blev det förra veckan. Så jag hoppades att vågen skulle visa en siffra med en sexa först idag, eller helst igår. Men nej. Har i två dagar istället vägt in på nästan 71 kg, kärringveckan och vätskevikt. Vet ju att det inte är något annat men det är ju så typiskt när man är så himla nära ett delmål. Verkar dock vänt nu, 70,1 i morse. Men jag känner att det fortfarande finns massa vätska, får fina strumpmärken och känner mig svullen. Trots att det handlar om två hekto så känns den där sexan väldigt långt borta. När jag läser vad jag själv skrivit nu är känns det rätt fånigt att jag hänger upp mig på detta eftersom det ändå går åt rätt håll men det var skönt att få ut det :)
Man hänger lätt upp sig så. Även om det bara handlar om några hekto så känns det som en stor grej att få börja sin vikt med en 6:a. Vet när jag var på väg under 75-strecket. Det tog en evighet,jag låg strax över 75 hur länge som och det störde mig något fruktansvärt. Bara håll ut och fortsätt kämpa så är du snart under 70-sträcket!
Ja, en väldigt stor grej känns det som, för mig som är så kort så är ju det rätt tiotal åtminstone även om det är i fel ände. Eller egentligen är "50-talet" det rätta men då blir jag så benig. Så himla typiskt att man stannar precis över, verkar vara så himla vanligt :o
Funderar förresten på om det är psykologiskt grundat. Att man stannar precis över tänker jag. Att nå sina delmål är ju stort men samtidigt så kan det ju vara väldigt läskigt att förändras. Jag tycker det i alla fall, kroppen ändrar utseende, man får tydligare ansiktsdrag osv. Undrar om det kanske är hormoner som spökar och får en att tillfälligt stanna till.
Jag tror också på att det är psykiskt. Det blir väl en stressfaktor för kroppen då huvudet så gärna vill nå delmålet. Jag har alltid haft platåer inför varje delmål. Nu är en sådan stund igen då jag bara inte slipper ner till 72 som är nästa stora (det största) målet under min viktresa. Växlar nu ständigt mellan 73 och 74..så när men ack så långt borta..
Tror också på stress, dels för att man gärna vill nå dit och dels för att det är läskigt. Blir lite motstridigt då :)
Är det någon annan än jag som får märkliga reaktioner? Mitt bmi är nu 23 så jag är nästan "klar". Har framför allt den senaste veckan fått kommentarer som "du har krympt för mycket" "skit vad smal" och folk som tar tag i benen och säger "det är inget kvar". Skapligt förvirrande för när jag vägde mellan 15-20kg mindre var det INGEN som sa något, inte en enda gång var det någon som sa något, men nu när jag är på en hälsosam nivå ska det klagas... -.- varför?
dreamii: Det är nog för att de har en större variant av dig att jämföra med nu :) Jag har inte fått höra så mycket sånt än, är fortfarande rund men två personer har frågat om jag inte är nöjd nu och farmor tycker att jag borde sluta gå ned i vikt.