Vad är hemligheten?

Nu har jag gått ned 44 kg sammanlagt sedan starten februari 2011, knappt att jag förstår det själv. När jag reggade mig här på sidan i april kändes den vägen omöjlig och jag trodde aldrig jag skulle nå hit, nu är jag här. Det har absolut inte varit lätt alla gånger och resan är allt annat än slut, det är väl egentligen nu den verkliga kampen tar vid. Nu ska vikten hållas också. Den absolut vanligaste frågan jag fått det senaste halvåret är [KURSIV]vad är hemligheten[/KURSIV]? Det är som att folk tror jag löst något stort mysterium, att jag kommit på hur man går ned i vikt på ett enkelt sätt. Vad brukar jag svara på den frågan då? Jo att det inte finns någon hemlighet och det finns inga genvägar, det handlar om matematik. Mindre kalorier in än vad man förbränner och det vet nog egentligen alla redan. Hemligheten för mig den här gången var att jag skaffade mig kunskap, man kan inte gå konstant hungrig för då orkar man inte i längden. Jag skaffade mig alltså kunskap om vad som är kalorisnålt, vad som är nyttigt, vad jag kan unna mig att äta mycket av men ändå hålla nere kaloriinnehållet. När man väl skaffar sig kunskap så inser man vad lite man visste innan. Saker som man kan ha trott är väldigt nyttiga visade sig att inte vara det, saker som man visste var onyttiga visade sig vara extremt mycket mer onyttiga än vad man kunde ha gissat. När jag insåg hur mycket kalorier en chokladkaka innehöll var det inte svårt att låta bli att äta den....det var inte värt det längre. Om jag hade kämpat och tränat en timma ville jag inte förstöra hela den timmen för en chokladkakas skull. Jag har inte gått hungrig under resan, jag har ätit mig mätt och jag har ätit gott och vikten har rasat och detta enbart för att jag har skaffat mig kunskap. Självklart har frestelser funnits där och det har varit dagar då jag velat hoppa av allt och bara äta det jag vill när jag vill och inte räkna kalorier. Men så fort jag går till spegeln och ser vad jag presterat så har jag orkat kämpa vidare. Jag har kommit för långt för att ge upp nu. Det finns dagar då tanken på träning gör mig gråtfärdig, men jag vet vad underbar känslan är efter ett träningspass och då kämpar jag mig igenom det. Men när folk frågar mig vad hemligheten är blir jag nästan förbannad, för ibland får jag känslan av att bakom orden ligger antydelsen att det har varit enkelt. Det är inte enkelt och jag har inte fått något gratis. Jag har kämpat, jag har gjort enorma uppoffringar! Det har varit värt det för jag har verkligen fått min belöning, men enkelt har det inte varit och det kommer det aldrig att bli. Många har även sagt till mig att de tycker att GBP är fusk, det är att ta en genväg för jag har minsann bevisat att det går ändå. Och när de säger sådant antyds det igen att det går minsann om man bara vill och de som gjort GBP är svaga. Det stämmer inte! För det första, en GBP är minsann ingen semester det heller....jag har sett flera vänner gå igenom det. Och sedan krävs det en enorm styrka för att klara en stor viktresa på egen hand, alla har inte alltid den styrkan. Jag har inte haft den innan, jag har gjort massor av försök till viktnedgång förr i livet och inte klarat det. Nu fanns tydligen styrkan där, men alla har inte alltid den och det måste man respektera. Om en person lider av kraftig fetma, är det då inte bättre att sjukvården kan ge dem den hjälp på vägen som de behöver? Oj vad jag svamlar så här på morgonen, men detta är tankar som funnits hos mig ett bra tag nu så nu öser jag ur mig allt. ;) Avslutningsvis vill jag bara säga att jag vet att jag är dålig på att visa mig här på Matdagboken nu för tiden, men tiden börjar bli snål. Jag har min skola, sonen har innebandy fyra dagar i veckan, jag har min träning, hundarna ska ha sitt, huset ska ha sitt, etc... Men jag finns här i kulisserna, så jag har inte försvunnit helt. :)

18 oktober 2011 06:27

jaropi

Alla hoppas på ett mirakel när det gälle att gå ner, inte att det faktiskt är ganska enkel matematik o när man säger nått så vill dom egentligen inte höra när det är så enkelt som kcal i o kcal ut, o träning inte att förglömma Grattis o lycka till framåt
18 oktober 2011 07:50

AnnCatrine

STORT GRATTIS till dig. Nej resan är aldrig enkel. Vi får alla kämpa.... Otroligt duktigt av dig att gå ner så mycket! Nu startar det ännu svårare, att hålla vikten. Men det fixar du säkert. Lycka till och ha det så gott. Jag ska nog skaffa mig mer kunskap också, om vad jag kan äta mycket av och inte...... Än en gång GRATTIS! Kramis Ann-Catrine
18 oktober 2011 08:06

zaga

Jag tycker inte det du skrivit är svammel. Jag tycker det är sanna ord och en sann berättelse! Jag tror inte du kommer behöva kämpa allt för mycket med att hålla vikten. Du låter väldigt medveten vilket gör att du kommer kunna unna dig ibland utan att det händer så mycket. Och glöm inte bort att man pendlar lite i vikt (så nåt kilo upp eller ner lite då och då) :) Stor grattiskram!
18 oktober 2011 09:54

dreamroses

Grattis det var verkligen inte dåligt av dig att gå ner så mycket Allt du säger stämmer ,man måste kämpa och kämpa om man vill komma någon vart men lätt är det inte,man blir så arg när det inte visar sig på vågen att man har gått ner, även att man inte slarvat . pepp till dig du kommer lyckas i fortsättningen oxå
18 oktober 2011 22:15

Aradil

Det är verkligen en enorm prestation du gjort - stort grattis till den! Tycker du skriver jättebra, precis så som du beskriver är det ju. Lycka till framöver med viktstabiliseringen!

Kimsis blogg

Vad är hemligheten?

Kommentarer