God fortsättning
Jag hoppas julen varit trevlig för er alla och att det nya året, fullt av drömmar och förhoppningar, finner er vid gott mod och god hälsa.
Jag har verkligen tagit det lugnt och firat jul med familjen i ro och frid, besöken på internet har fått stå tillbaka för sådant som är viktigare: familjen.
Igår sprang jag andra loppet i marathonserien, Decembermarathon. Avsikten var att pricka 4h 57min som jag sprang på förra gången men 5h 09min är inte så illa det heller. Tredje och sista loppet, Februarimarathon, avser jag att springa i ungefär samma tempo. Är man tillräckligt jämn kan man nämligen vinna även om man inte är snabbast. Det gäller alltså att vara taktisk här :-)
Det var extra roligt att springa igår eftersom äldsta dottern var med och sprang halvmarathon. Tybblelundshallens löparbanor är inte mjuka, det är mondobeläggning på betong och bland det hårdaste man kan springa på. Så det är inte konstigt om vi båda är lite tilltufsade idag och ömma, vi är trots allt numera mer traillöpare än asfaltslöpare.
Det är roligt med de där tävlingarna som går på rundbana, i det här fallet en bana som är 193m och så springer man runt medan chippet på skon registreras varje varvning så att datorn räknar varven. Alla kämpar, i sin fart och på sitt sätt, och alla peppar och är snälla. Vi tävlar tillsamans, men inte nödvändigtvis mot varandra annat än i väskaplig fajt :-)
Jag jagade två herrar, varav den ene fick vika sig men den andre kom undan med några minuter till godo den här gången. Jag tar honom nästa gång :-)
De sprang fortare i början och kroknade betänkligt på slutet medan jag höll jämnare fart och kunde öka, och tog in massor på slutet. Jag vet att jag hade "en tung dag", trots att jag verkligen försökte tänka bort det, så om jag bara har lite flyt med uppladdning och dagsform så vet jag att jag kan besegra dem :D
Vi hade flyt med tåg både dit och hem, snön föll ymnigt men det var inte kallt och trots allt var det inte så dumt att ha en portion dagens rätt med kaffe och dryck väntandes i bistron. Tågen gick i stort sett i tid, med några minuters felmarginal bara, och jag fick sova i min egen säng, så länge jag ville i morse. Sådant är mycket värt för mig.
Långloppen kommer ganska lagom tätt nu, nästa vecka den 9 januari är det Stadion marathon och halvmarathon (då siktar jag nog på halvmaran), 22 januari är det Karlstad 6-timmars, 27 februari är det Februarimarathon och den 20 mars 45km i Ursviks Ultra.
Jag tror jag ska greja det, om jag inte springer för fort på något enskilt lopp utan tar det för vad det är: en chans att springa lite längre, regelbundet. Öka på uthålligheten. En långsiktig plan helt enkelt. För mellan alla de där loppen ska jag ju fortfarande leva, äta och träna som vanligt.
Jag ska klura lite på om jag ska sätta några nya mål för 2016 förutom träningsdistans. Årets mål, 2 340km på ett år (dvs 45km/v i 52 veckor), klarade jag med god marginal. Jag är uppe och nosar på 2 500km, så jag funderar på att helt enkelt sätta det som mål till 2016.
Andra mål skulle kunna involvera styrketräningen på något sätt. Kanske 104st 30-minuterspass styrka på ett år? Jag är förskräckligt slarvig med styrkan annars.
Det tål att kluras på ett tag till, jag har ju några dagar på mig fortfarande :-)
Men det är i alla fall bra att ha mätbara, påtagliga mål med sin träning så att man vet varför man ger sig ut de dagar det tar emot. Det är nog därför löpningen blir av, men inte styrkan. Jag behöver ge styrketräningen samma omtanke och genomtänkta upplägg som jag ger löpningen.
I dagsläget ger jag nog inte styrkan en ärlig chans att bli rolig, för löpningen var ju inte heller rolig i början. Men den hängde jag i och lärde mig uppskatta, och senare älska. Så varför ger jag inte styrketräningen samma chans? Vad är det värsta som skulle kunna hända, att jag blir stark?
Gillar
Kommentarer
-
Godfortsättning till dig också😃 och dina otroligt ambitiösa löparplaner🎆
-
God fortsättning
-
God fortsättning!
-
God fortsättning
-
Inspirerande.
-
God fortsättning
Logga in för att skriva en kommentar.