Hinner inte riktigt med
Ända sedan min underbara fästman överraskade mig med det omtänksamma tilltaget att skaffa lagom stora folieformar med lock, mäta och väga innehållet som läggs ner och skriva det på locket för förvaring i kylen har jag lagat för mycket mat. Det är ju så oerhört praktiskt att skriva på locket vad lådan innehåller, hur mycket av varje och vips har man både lunch och middag klart.
Omtanken i att han tog sig den tiden, att han kom att tänka på det alls, gjorde mig alldeles glad. Det blir så lätt att föra in i MD sedan vad jag käkat, och hålla den koll jag trivs bäst med, så jag inte börjar slarva igen och missar viktiga mineraler (zink, magnesium) och vitaminer (D-vitamin) som jag annars vet att jag gör.
Men nu börjar det bli trångt i kylen, för jag gör ju alltid för mycket mat och att kunna skriva på vad de innehåller och vad de väger redan innan är ju så smidigt. Flera kontrollerade portioner currykyckling med ris, köttgryta med potatis, laxpytt, pasta med köttfärssås och edamamepasta med vegetarisk pastasås trängs i kylen och nu upptäckte jag att kalopsköttet jag ville ha närmar sig sitt sista datum. Så nu står en jättekalops och puttrar dessutom.
Jag är osäker på om pasta (särskilt pastan som är gjord på sojabönor) verkligen tycker om att bli djupfryst, potatis vet jag blir jätteäckligt och ris är jag osäker på så det blir nog den nygjorda kalopsen som får finna sig i att bli djupfryst i portionsstorkelar för framtida bruk, fast utan potatis. Så är det "bara" att koka potatis, micra en portion kalops och vips är maten klar.
Det är sådana här bekymmer jag tycker om, som gör mig lite glad också. Jag tycker om att ha saker förberedda, redo och fixade. Fördelen med färdiga portioner är att var och en i familjen kan hugga något när andan faller på, vilket är mycket praktiskt de gånger vi kanske inte alla är samlade och kan dinera ihop, vilket annars är att föredra tycker jag.
När det är planerat och klart frigörs tid som jag kan lägga på annat som är roligare än att bekymra sig om mat - som träning till exempel ;-)
Tanken är att det bara blir promenader imorgon, aktiv vila, så att benen får pusta lite också. Mitt naprapatbesök påminde mig om att jag kanske inte kan springa hur ofta jag vill, så fort jag vill eller precis när jag vill när det är sånt här underlag. Antingen saktar jag ner, springer kortare eller inte så ofta. Men hur som helst vill benen ha mer vila än de fått på sistone, och det ska jag försöka respektera.
Försöka går ju :D
Gillar
Kommentarer
-
Eleganz, ja jag blev väldigt glad för omtanken. Det hade ju gått att göra som vi alltid brukar: sparar ner det i den största bunke som går att hitta, men då måste man ju väga senare nr man kanske har bråttom eller redan är stressad, och det gör man ju inte. Då brukar det bli att jag chansar istället och det är ju sämsta formen av kontroll.
tolwyn, jag är inne lite på crosstrainern om det är så att jag börjar bli odräglig :-)
Intressant observation! Ris och pasta kanske är lite torrare och klarar en nerfrysning bättre helt enkelt?
En annan sak som känns jättebra är att det känns som att man sparar pengar när man inte behöver kasta mat :-)
-
Min egen erfarenhet av att frysa mat är att pasta och ris funkar, potatis går från livsmedel till nödkost (beroende på hur mycket vatten som den innehåller).
Vi brukar också frysa en del mat när det blir mycket rester. Med en sambo som jobbar inom omsorgen händer det ju att hon får jobba över betydligt eller blir inkallad och då underlättar det med ett reservlager att tillgripa.
Kanske lite CrossTrainer? Testade för första gången i onsdags och jag tyckte om maskinen.
-
Vilken omtänksam fästman och bra tanke med tid och mat..
-
Ja han är ju det! När jag minst anar det hittar han på något gulligt, så jag bara smälter <3
-
Din fästman verkar vara en riktig pärla! :-)
-
Ta väl hand om varandra
-
Dessutom är det bra för miljön att inte kasta mat!
Logga in för att skriva en kommentar.