Nu börjar det märkas
Nu börjar det kännas att jag ligger på ett ganska ordentligt underskott. Jag är konstant kall, utom precis när jag vaknar på morgonen då jag fortfarande är sömnvarm. Träningsvärken, som alltid blir värre om jag ligger på underskott, är gräslig.
Jag kan inte fatta hur Garmin kan påstå att jag är återhämtad. Ofta vet den vad den sysslar med, men idag är den verkligen snett ute! Jag kan knappt gå ordentligt, så trötta är höftböjarna.
Garmin får säga vad den vill, jag tar en vilodag idag.
Jag kan inte påstå att jag är hungrig, men konstant sugen på saker. Dricka kaffe eller vatten, borsta tänderna eller bara strunta i det har fungerat hittills. Jag håller mig till mina ~800kcal.
Jag räknade lite snabbt ut att om jag i normala fall behöver 2 100 kcal per dygn och bara äter 800 blir underskottet 1 300kcal per dygn. På 7 dagar blir underskottet då 9 100 kcal. Ett kilo kroppsvikt motsvarar ungefär 7 000kcal.
I teorin borde jag gått ner lite över ett kilo på söndag, om inte träningsvärken från helvetet lägger på en massa vätska.
Jag tänker inte lägga ner träningen bara för att gå ner i vikt snabbare, det vore inte smart.
Jag är nyfiken, men jag tänker inte kliva upp på vägen förrän på söndag. Nyfikenheten håller mig strikt. Vill jag veta hur det går behöver jag ju sköta mig 
Gillar
Kommentarer
-
Kämpa på! Hoppas att de går bra för dig med ett så stort kaloriunderskott. Jag råkade hamna runt 1000 kcal/ dag en period och åkte på en rejäl yrsel. Sen dess har jag inte vågat prova att gå lågt igen. Pepp pepp!
-
Tack waza79, än så länge har jag inte märkt något, jag började 1 januari och bortsett från att jag fryser som en nyrakad isbjörn är det inga problem
Peppar peppar ...
-
Så sant mdd6h7g3, man får inget gratis här i livet.
Jag är glad att jag kunde vara till hjälp!
-
Bra jobbat, för mig hjälper det att göra en del av träningen på morgonen. Då blir jag inte lika frusen. Dricka varmt fungerar också. Spännande att se ditt resultat på söndag
-
Tack Nira74, jag önskar verkligen att jag vore lika morgonpigg som du
-
Nu blev jag nyfiken - varför så lågt underskott? det låter inte i mina öron så hälsosamt...
-
MAS63, jag skrev om detta igår: Ny vägdag - Matdagboken
-
Tack - jag skall kolla den, Skrollade inte så långt ner i flödet.....
-
Ok - jag ser din point. Min följdfråga blir : hur länge tänker du vara på VLCD?
-
Initiala planen 7 dagar, bara för att se om det alls gick, med option på ytterligare en vecka (om det är hållbart) innan jag fasar in snäll mat (magen lär vara lite ovan och lättirriterad) över en period om ytterligare en vecka.
Det finns ingen VLCD-kur som rekommenderas längre än så.
-
Imponerande!
För många år sedan, säkert minst 40, genomgick jag en medicinsk fasta under ett antal veckor. I dag förstår jag inte hur läkaren kunde tillåta mig det, jag var absolut inte tjock. Men jag fick ett ”piller” (förmodligen narkotikaklassat) och sedan fick jag bara dricka kaffe och te (utan socker) samt dricka 1 liter lättfil/mjöl per dag. Självklart rasade jag i vikt.
Men det jag vill komma fram till var att jag då läste, någonstans, att om man inte äter mer än ett visst antal kalorier/per dag så försvinner hungerkänslorna. Jag kommer inte ihåg hur många kcal det handlade om och förmodligen är det individuellt.Det ska bli intressant att följa din resa!
-
Med ett BMI som närmar sig 40 (en bit över 37 vill jag minnas) misstänker jag att det just nu är hälsosammare för mig att skala av så många kilo som möjligt så fort som möjligt. Jag har redan frågat VC, och de har ingen sån hjälp här nere tydligen. Men de kunde rekommendera ett bra gym ...
Det är så sjukt irriterande, för fetma klassas som en kronisk sjukdom. Det är bara en som inte är prioriterad. Alls.
Men jag får bita ihop och hantera det själv då, precis som allting annat.
Nu minns jag inte varför 14 dagar för VLCD var en gräns, men jag minns att de inte rekommenderade längre än så, så jag får hålla mig till det.
Det kanske blir så gräsligt outhärligt om några dagar att jag struntar i det, i så fall får jag fundera ut något annat för det jag lider av nu är fetma klass 2 (förenat med stora hälsorisker) och det är verkligen inte något att sukta efter att ha kvar.
-
Om de blir gräsligt outhärdligt kanske de också går att öka på kalorierna lite för att må bättre och ändå ligga på underskott. Kämpa på, ska bli spännande att se hur det går.
-
Detta med VLCD blev verkligen intressant. Följer med intresse med dina veckor på diet. Kände att jag inte riktigt hade koll på detta så jag måste läsa mera på och hittade några bra artiklar på området. En av dem var verkligen vägjord forskning kring för- och eventuella nackdelar kring 3-veckors VLCD. Gjorde en kritisk granskning och artikeln håller. Kan kanske intressera:
https://www.mdpi.com/2072-6643/13/12/4468
Resultaten gav ett mycket positivt intryck. Det enda som oroade forskarna, och som också lyfts upp som möjliga utmaningar speciellt i slutet av perioden, är den mentala instabiliteten samt hjärtproblem så som takykardi och arytmi. Symptom vilka flera av de 26 deltagarna i studien upplevde under veckorna. Så tänker att det blir centralt för dig att vara uppmärksam på dessa två under perioden.
Nå, detta är väl i och för sig inget nytt. Då jag drar ner på det totala antalet kalorier har jag alltid blivit litet svängig, då det gäller känslor, efter den första och andra "smekmånadsveckan". Under den tredje veckan brukar nog gubben få sig litet nu som då.... Jag är nu inne på min andra vecka av betydligt mindre kalorier än under hösten och har redan varnat gubben för kommande vecka....
Lycka till med dina veckor. Skall med intresse följa din upplevese. Ser fram emot nästa blogg
-
Tack Waza79, ja det går alltid att lägga till något litet om det blir för jobbigt, det är ju en tröst att det enda som händer är att viktnedgången kanske går lite saktare
MAS63, men jösses 567 kcal per dygn i hela 3 veckor är ju ännu tuffare, jag känner mig riktigt frikostig med 800 i en vecka (kanske två) helt plötsligt.
Det var en intressant studie, den bekräftar i stor det som redan är känt (att VLCD är effektivt mot obesitas) och att lönen för mödan är värt riskerna. Halverad cancerrisk pga fetma, bättre insulinvärden, mindre oxidativ stress... Ja det är definitivt värt besväret.
Logga in för att skriva en kommentar.