En dag på Kliniken
Fattade inte hur jäkla svårt det skulle vara, måltiderna klockas in och när man sitter där med sin uppmätta portion, betraktad av alla så finns ingen återvändo. Och även om tårarna rann och maten var på väg upp flera gånger så kunde jag inte på något sätt fuska mig fri. FY FAN. Hade en sån gapande ångest. Hjälpte inte att se de andra spätorna, som hatade allt lika mycket som jag.
Ska dit i morgon, och imorgon, och imorgon...... orkar inte s
ångest ångest ångesttjhnrgjkdbhjkgebagjk AHHHHHHHHH
Kunde med en lögn lyckas springa 2,5 km vilket hjälpte kort för stunden, men sen var det till att äta igen. Och inga stora toaletter där man kan träna. FUCK!!!!!
I morgon har jag träning, thanks gud! (vad tusan skulle jag ta mig till annars?)
Kommentarer
Logga in för att skriva en kommentar.
Ingen har kommenterat detta inlägget.