Ätstörning är precis som alla andra beroenden!
Det började med att jag bestämde mig för att gå ner bara några kilon då jag vägde 62 eftersom jag kände mig fet och äcklig. Jag började hoppa över middagen och åt inte efter 17 på kvällen. Åkte på att bli sjuk, gick då ner några kilon. Blev super triggad och ville hålla kvar den vikten. Några veckor efter åkte jag på en magkatarr som gjorde det hela värre.
Nu hade jag dessutom något att skylla min viktnedgång och jag såg till att gå ner ordentligt. Förlorade 7 kg på 2 månader vilket inte låter så mycket men för någon som inte ska gå ner något alls så är det enorma siffror som tyvärr förstör mycket.
För er som inte vet det så bidrar ju svält och snabb viktnedgång till att hjärnan inte fungerar som den bör. Därför är viktuppgången en viktig del för att bli frisk! Just att man börjar tänka realistiskt!
Hur som helst så känns allt detta skit. För igår gjorde den gamla ångesten sig till känna. Nu sitter jag här och dealar med mig själv om frukosten. Men ska fixa mig 2 rostade smörgåsar nu. Egentligen vet jag att jag kan äta både gröt och mackor men jag är inte riktigt där i huvudet än.
Men jag har lärt mig nu att jag aldrig någonsin ska försöka gå ner under tiden som jag inte är frisk och som jag inte behöver det. Skulle jag väga 80 kg så skulle jag givetvis göra något åt det menn 62 kg och ett bmi på under 20 år något jag måste kunna acceptera!!!
Kommentarer
-
PEPP! Jag tänker att viktnedgång och viktuppgång oavsett anledningarna så är det lätt att trilla tillbaka i gamla mönster. Skaka av sig gårdagen och ta nya tag idag är min filosofi, även då jag har motsatt problem med vikten är nu ... /Linni
Logga in för att skriva en kommentar.