icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Jennie heter jag, är 26 år och bor strax utanför Göteborg.
Under min uppväxt höll jag på med många former av idrott. Jag har testat fotboll, handboll, volleyboll, origentering, pingis, gymnastik och boxning.
Under sommararna höll jag flitigt på med märkestagning i havet och vid 12-13 års ålder hade jag tagit allt från paddaren till guldmagistern.
Mitt hjärta har dock alltid brunnit för handbollen som jag kom i kontakt med redan som 2 åring.
Mina föräldrar träfffades genom handbollen och min syster har varit en väldigt duktig handbollsspelare så det föll sig ganska naturligt.

När jag började högstadiet var jag med i det flesta aktiviteter. Jag har vunnit distriktmästerskap i volleyboll 2 år (det första året kom vi 2:a men det glömmer man gärna), jag var även med och kom 3:a i basket mästerskapet trots att det är en sport som jag varken kan eller egentligen uppskattar.
Jag var ordförande i min skolas idrottsförening och ja kort och gott har jag alltid älskar idrott. Trots att jag alltid varit ganska vältränad hade jag under denna tiden av mitt liv väldiga komplex för mig kropp och tampades mycket med mig själv och mina tankar. Jag kom för första gången i kontakt med en dietist eftersom det fanns flera i min närhet som reagerat på mina matvanor och kontaktat vår skolsköterska. Jag fick lämna blodprov och väga mig varannan vecka men jag fick aldrig någon hjälp att bearbeta alla tankar som fanns i mitt huvud.

Som första års junior kom jag med i A-lags truppen handboll och tränade därefter handboll på elitnivå i 5 år innan en rad sjukdommar sätte käppar i hjulet på mig.

Jag la av med handbollen i 1 år och bestämde mig sedan för att börja igen men då bara för skoj skull i div 2.
När jag slutade med detta 2008 så började kilona sätta sig på mig. Jag vet inte riktigt varför men i takt med att jag slutade träna så fick jag en enorm matlust som jag aldrig haft tidigare. Jag gick upp till 72 kg innan jag fick panik över min kropp och bestämde mig för att gå ner i vikt.
På 4 månader hade jag gått ner 18 kg och vägde nu 54 kg vilket var för lite till mina 178 cm. Även om jag inte var väldigt smal så var det fara för mitt liv. Det visade sig att min kropp fått ta mycket stryk utav svält och nu ( hösten 2009) började en resa av tårar.

Jag kom i kontakt med läkare, psykoterapeut och sjukgymnast. Allt efter detta har varit en berg och dalbana. Jag fick äntligen börja bearbeta sådant som länge legat och grott i mig.

Jag gick även sakta men säkert upp i vikt och efter 1 år så avsultade vi min behandling. Tyvärr kom ett bakslag i november 2010 men jag tog mig ur detta på egen vilja.

Jag har sedan detta gott upp och väger idag 65,5 kg. Jag avskyr min kropp men jag är livrädd för att när jag nu försöker göra något åt det ska gå tillbaka i gamla vanor och det skulle inte bara äventyra min hälsa utan även mitt förhållande.
Jag tränar med en PT 1-2 gånger i veckan och jag försöker minska på godsaker men utan att dra ner för mycket på maten.
Jag hoppas på att lyckas på ettt sunt sätt nå en vikt på 60-62 kg.


Har börjat tillverka smycken som lite terapi och har startat en blogg för hobbyförsäljning av dom, ta gärna en titt =) http://nenniedesign.blogg.se
8 november 2011 07:19
5

Jag är en överätare!

På 1 år har jag gått upp 10 kg. Det innebär ju att jag har överätit 10 000 kcal vilket är helt sjukt! Vet ni hur mycket det är? Något av följande: 13 kg choklad 10 kg bregott 60 kg chokladmousse 200 hamburgare med bröd 20 kg ost (28%) 340 wienwebröd 120 kg äpplen Jag har alltså ätit 120 kg äpplen utöver det jag förbränt, det är ca 1200 äpplen, det är 3,2 äpplen om dagen! Eller 10 kg smör!!! Förstår ni hur mycket det krävs för att gå upp dessa 10 kg. Jag har med andra ord överätit något fruktansvärt! En ganska hemsk tanke faktiskt. Jag blir ju lite rädd för mig själv och mina matvanor! Hur är det ens möjligt! Nejj nu får jag tänka mig för så att jag inte om 4 år väger över 100 strecket ;)! Men jag vet ju med mig hur svag jag är för sötsaker och hur mycket jag kan trycka i mig när jag väl sätter igång. Jag kan även äta enorma mängder mat fast jag egentligen är mätt.

Kommentarer

  • 8 november 2011 07:58
    Theraphy
    Vet precis hur det är! Men det gäller att tänka sig för en extra gång när man känner sig sugen och tänka -Är jag verkligen så sugen? Peppkram till dig!
  • 8 november 2011 09:09
    daggan1
    Vet inte riktigt hur du räknar, det låter ju ganska hemskt, men tex 10 kg bregott får jag till 62.000Kcal 13 kg choklad är 71.000 kcal. Du har inte lyckats pressa i dig så mycket som du tror. Istället kan man ju se på det hela så att man faktiskt måste hålla koll på det "lilla extra" som slinker in i munnen.2KG choklad motsvarar ungefär 10.000 kcal, om du delar upp det på 360 dagar om året, så är det 5,5 gram om dagen, det vill säga en liiiten ruta. Det krävs alltså inte så himla mycket för att man ska gå upp i vikt. Ät sunt och motionera är väl melodin som hjälper, och så måste man unna sig något som man tycker om ibland, men i lagom mängder och inte för ofta. Lycka till, jag ville bara tala om för dig att du inte överätit så mycket som du trodde :)
  • 8 november 2011 10:18
    AsaJ
    Om inte jag kommer ihåg helt fel så är motsvarar väl 1kg upp/nedgång ca 7000 kcal. Det innebär ju i så fall att din uträkning Nennie stämmer. Men siffran 10.000 kcal, skall vara 70.000kcal. Å andra sidan har även daggan1 rätt, det är inte så mycket som man tycker att det skulle vara per dag. För att äta 70.000kcal för mycket på ett år så är det strax under 200 kcal/dag. Så det räcker i princip att använda 1,5msk olivolja över dagsbehovet/ dag för att gå upp 10kg på ett år. Visst känns det hemskt när vi vet hur mycket man får kämpa för att gå ner samma antal kg.
  • 8 november 2011 18:02
    Nennie
    Ja givetvis ska det stå 70 000 kcal :)! Dock så är det egentligen inget problem att jag gått upp då jag nu väger 63,5 till mina 178 cm.. Men när man tänker på det i siffror blir man ju tokig! Dock så ska jag ju givetvis ändå inte vräka i mig skit :)! Så det ska få ett slut. Tycker inte att det är svårt att gå ner i vikt heller om jag bara vill, kanske just eftersom jag ätet så myckke skräp som det bara är att plocka bort :)!!
  • 8 november 2011 19:28
    Nennie
    Hehe jag tänker mer att livet vore mindre gott :)! Sen så ska man ju givetvis njuta av livets goda i lagoma mängder. Ja visst krävs det en del att gå upp :), precis lika mycket som krävs för att gå ner. Det handlar om medvetenhet! Jag kommer så väl ihåg första väg ingen efter att jag börjat äta efter svält. Var helt säker på att jag skulle gått upp massa eftersom jag åt 6 mål om dagen men istället visade vågen minus. Det var först då jag förstod att det faktiskt inte är så att man lätt går upp i vikt.

Logga in för att skriva en kommentar.