icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Jennie heter jag, är 26 år och bor strax utanför Göteborg.
Under min uppväxt höll jag på med många former av idrott. Jag har testat fotboll, handboll, volleyboll, origentering, pingis, gymnastik och boxning.
Under sommararna höll jag flitigt på med märkestagning i havet och vid 12-13 års ålder hade jag tagit allt från paddaren till guldmagistern.
Mitt hjärta har dock alltid brunnit för handbollen som jag kom i kontakt med redan som 2 åring.
Mina föräldrar träfffades genom handbollen och min syster har varit en väldigt duktig handbollsspelare så det föll sig ganska naturligt.

När jag började högstadiet var jag med i det flesta aktiviteter. Jag har vunnit distriktmästerskap i volleyboll 2 år (det första året kom vi 2:a men det glömmer man gärna), jag var även med och kom 3:a i basket mästerskapet trots att det är en sport som jag varken kan eller egentligen uppskattar.
Jag var ordförande i min skolas idrottsförening och ja kort och gott har jag alltid älskar idrott. Trots att jag alltid varit ganska vältränad hade jag under denna tiden av mitt liv väldiga komplex för mig kropp och tampades mycket med mig själv och mina tankar. Jag kom för första gången i kontakt med en dietist eftersom det fanns flera i min närhet som reagerat på mina matvanor och kontaktat vår skolsköterska. Jag fick lämna blodprov och väga mig varannan vecka men jag fick aldrig någon hjälp att bearbeta alla tankar som fanns i mitt huvud.

Som första års junior kom jag med i A-lags truppen handboll och tränade därefter handboll på elitnivå i 5 år innan en rad sjukdommar sätte käppar i hjulet på mig.

Jag la av med handbollen i 1 år och bestämde mig sedan för att börja igen men då bara för skoj skull i div 2.
När jag slutade med detta 2008 så började kilona sätta sig på mig. Jag vet inte riktigt varför men i takt med att jag slutade träna så fick jag en enorm matlust som jag aldrig haft tidigare. Jag gick upp till 72 kg innan jag fick panik över min kropp och bestämde mig för att gå ner i vikt.
På 4 månader hade jag gått ner 18 kg och vägde nu 54 kg vilket var för lite till mina 178 cm. Även om jag inte var väldigt smal så var det fara för mitt liv. Det visade sig att min kropp fått ta mycket stryk utav svält och nu ( hösten 2009) började en resa av tårar.

Jag kom i kontakt med läkare, psykoterapeut och sjukgymnast. Allt efter detta har varit en berg och dalbana. Jag fick äntligen börja bearbeta sådant som länge legat och grott i mig.

Jag gick även sakta men säkert upp i vikt och efter 1 år så avsultade vi min behandling. Tyvärr kom ett bakslag i november 2010 men jag tog mig ur detta på egen vilja.

Jag har sedan detta gott upp och väger idag 65,5 kg. Jag avskyr min kropp men jag är livrädd för att när jag nu försöker göra något åt det ska gå tillbaka i gamla vanor och det skulle inte bara äventyra min hälsa utan även mitt förhållande.
Jag tränar med en PT 1-2 gånger i veckan och jag försöker minska på godsaker men utan att dra ner för mycket på maten.
Jag hoppas på att lyckas på ettt sunt sätt nå en vikt på 60-62 kg.


Har börjat tillverka smycken som lite terapi och har startat en blogg för hobbyförsäljning av dom, ta gärna en titt =) http://nenniedesign.blogg.se
7 december 2010 07:02
4

Jag dricker inte kalorier till vardags!!!

Jag kan äta godis och jag kan äta chips med dipp. Men jag kan inte få för mig att dricka kcal!!
Det enda jag kan dricka förutom vatten är cola light och fun light som endast innehåller >1 kcal/100 ml. Jag önskar att jag kunde dricka en kopp varm choklad med min arbetskamrater eller ett glas juice till frukosten men det går inte! Det känns för onödigt eftersom det inte mättar mig!´

Jag kan numera dricka vin och tom cider när jag festar med mina vänner, det känns skönt för då blir jag inte lika socialt handikapad som jag tidigare var då jag undvek att gå på fester för att jag inte ville dricka.

Det känns som attt den biten av mina begränsningar aldrig kommer att släppa. Det känns som att jag aldrig kommer ta mig ur min ffobi för flytande kcal!!!

 

Kommentarer

  • 7 december 2010 07:04
    linnsan
    Samma här! Kan gärna våga mig på en godispåse på helgerna, men att dricka kalorier känns fruktansvärt onödigt. Tycker också att det liksom inte gör en mätt på något sätt. Det ger ju en ingenting
  • 7 december 2010 07:25
    smalagry
    Jag hade problem med att dricka juice och andra drycker med kcal innan men nu känns det inte alls lika läskigt längre. Jag började med att dricka pyttelite juice till frukosten, ungefär som en shot för att få i mig c-vitamin. Har också testat att dricka proviva till frukost men då istället för yoghurt och det går jättebra. Tycker fortfarande att det är onödigt att dricka stora mängder med det är väldigt gött att inte ha någon ångest spärr. Så jag lovar, det går!!
  • 7 december 2010 08:49
    sofpau
    Med mitt nya matschema från kliniken står det att jag ska dricka juice till flera av måltiderna, eller mjölk. Det är det svåraste, så onödigt. Brukar unna mig apelsinjuice till frukosten på helgen och det känns okej. Mjölk på gröten går bra. Så jag förstår verkligen!
  • 7 december 2010 20:59
    linni
    Bra jobbat med att kunna dricka drinkar!! PEPP! Jag upplever att smootihies mättar som få och faktiskt vanlig mjölk också tycker jag i alla fall.... KRAM å PEPP!

Logga in för att skriva en kommentar.