icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Jennie heter jag, är 26 år och bor strax utanför Göteborg.
Under min uppväxt höll jag på med många former av idrott. Jag har testat fotboll, handboll, volleyboll, origentering, pingis, gymnastik och boxning.
Under sommararna höll jag flitigt på med märkestagning i havet och vid 12-13 års ålder hade jag tagit allt från paddaren till guldmagistern.
Mitt hjärta har dock alltid brunnit för handbollen som jag kom i kontakt med redan som 2 åring.
Mina föräldrar träfffades genom handbollen och min syster har varit en väldigt duktig handbollsspelare så det föll sig ganska naturligt.

När jag började högstadiet var jag med i det flesta aktiviteter. Jag har vunnit distriktmästerskap i volleyboll 2 år (det första året kom vi 2:a men det glömmer man gärna), jag var även med och kom 3:a i basket mästerskapet trots att det är en sport som jag varken kan eller egentligen uppskattar.
Jag var ordförande i min skolas idrottsförening och ja kort och gott har jag alltid älskar idrott. Trots att jag alltid varit ganska vältränad hade jag under denna tiden av mitt liv väldiga komplex för mig kropp och tampades mycket med mig själv och mina tankar. Jag kom för första gången i kontakt med en dietist eftersom det fanns flera i min närhet som reagerat på mina matvanor och kontaktat vår skolsköterska. Jag fick lämna blodprov och väga mig varannan vecka men jag fick aldrig någon hjälp att bearbeta alla tankar som fanns i mitt huvud.

Som första års junior kom jag med i A-lags truppen handboll och tränade därefter handboll på elitnivå i 5 år innan en rad sjukdommar sätte käppar i hjulet på mig.

Jag la av med handbollen i 1 år och bestämde mig sedan för att börja igen men då bara för skoj skull i div 2.
När jag slutade med detta 2008 så började kilona sätta sig på mig. Jag vet inte riktigt varför men i takt med att jag slutade träna så fick jag en enorm matlust som jag aldrig haft tidigare. Jag gick upp till 72 kg innan jag fick panik över min kropp och bestämde mig för att gå ner i vikt.
På 4 månader hade jag gått ner 18 kg och vägde nu 54 kg vilket var för lite till mina 178 cm. Även om jag inte var väldigt smal så var det fara för mitt liv. Det visade sig att min kropp fått ta mycket stryk utav svält och nu ( hösten 2009) började en resa av tårar.

Jag kom i kontakt med läkare, psykoterapeut och sjukgymnast. Allt efter detta har varit en berg och dalbana. Jag fick äntligen börja bearbeta sådant som länge legat och grott i mig.

Jag gick även sakta men säkert upp i vikt och efter 1 år så avsultade vi min behandling. Tyvärr kom ett bakslag i november 2010 men jag tog mig ur detta på egen vilja.

Jag har sedan detta gott upp och väger idag 65,5 kg. Jag avskyr min kropp men jag är livrädd för att när jag nu försöker göra något åt det ska gå tillbaka i gamla vanor och det skulle inte bara äventyra min hälsa utan även mitt förhållande.
Jag tränar med en PT 1-2 gånger i veckan och jag försöker minska på godsaker men utan att dra ner för mycket på maten.
Jag hoppas på att lyckas på ettt sunt sätt nå en vikt på 60-62 kg.


Har börjat tillverka smycken som lite terapi och har startat en blogg för hobbyförsäljning av dom, ta gärna en titt =) http://nenniedesign.blogg.se
14 juli 2012 10:36
2

Katrin Zytomierska

Igår köpte jag Katrins bok Dags att bli smal- lchf på mitt sätt. Inte för att jag har någon som helst avsikt att börja med lchf eftersom jag är allt för medveten om dess risker utan för att jag gillar Katrin och hennes helt hämningslösa sätt att utrycka sig. Sen älskar jag framgångssagor och oavsett hur man gått till väga så är det imponerande och sporrande. Katrin skriver så härligt ärligt, något som nog många kan se som provecerande. Hon skriver tex om hur överflödigt fläsk är äckligt och osmakligt. Ett litet exempel på hur boken är skriven: Du ska bli smal och snygg och kommer älska dig själv och jag kommer vara så stolt över dig och hoppas att våra vägar korsas en vackerr dag och att du då kommer frem till mig och säger "Du, Katrin. Jag läste din bok och gick ner 20 kilo" och sen kramas vi och vi kanske till och med fäller en tår. Men nu är du fet och behöver inte alls komma fram till mig om du råkar få syn på mig på gatan för fetton är inte min melodi och jag tycker uppriktigt sagt att du är osmaklig.Dels för att du ser äcklig ut och dels för att det stör mig hur du medvetet kan förkorta ditt liv och utsätta folk i din omgivning som älskar dig för risken att du döör tidigare än du behöver. Med de orden är det dags att bli smal Säga vad man vill men jag skrattade gott när jag läste boken och den var riktigt sporrande. Så om du nyss har börjat eller tänker börja med lchf så skulle jag rekommendera denna bok. Dock inte om du lätt blir förolämpad eller har ett behov av att en bok ska skrivas politisktkorekt.

Kommentarer

  • 14 juli 2012 11:06
    Nennie
    Åh va härligt att höra!!!! Kommer du leva efter lchf resten av ditt liv tror du? Ja hon är en speciell person som säger det många tänker men ingen vågar säga och för sådant kan man lätt bli hatad! Lycka till i fortsätttningen!
  • 14 juli 2012 11:37
    malan537
    Tack för tipset finns den i pocket ?

Logga in för att skriva en kommentar.