icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Jennie heter jag, är 26 år och bor strax utanför Göteborg.
Under min uppväxt höll jag på med många former av idrott. Jag har testat fotboll, handboll, volleyboll, origentering, pingis, gymnastik och boxning.
Under sommararna höll jag flitigt på med märkestagning i havet och vid 12-13 års ålder hade jag tagit allt från paddaren till guldmagistern.
Mitt hjärta har dock alltid brunnit för handbollen som jag kom i kontakt med redan som 2 åring.
Mina föräldrar träfffades genom handbollen och min syster har varit en väldigt duktig handbollsspelare så det föll sig ganska naturligt.

När jag började högstadiet var jag med i det flesta aktiviteter. Jag har vunnit distriktmästerskap i volleyboll 2 år (det första året kom vi 2:a men det glömmer man gärna), jag var även med och kom 3:a i basket mästerskapet trots att det är en sport som jag varken kan eller egentligen uppskattar.
Jag var ordförande i min skolas idrottsförening och ja kort och gott har jag alltid älskar idrott. Trots att jag alltid varit ganska vältränad hade jag under denna tiden av mitt liv väldiga komplex för mig kropp och tampades mycket med mig själv och mina tankar. Jag kom för första gången i kontakt med en dietist eftersom det fanns flera i min närhet som reagerat på mina matvanor och kontaktat vår skolsköterska. Jag fick lämna blodprov och väga mig varannan vecka men jag fick aldrig någon hjälp att bearbeta alla tankar som fanns i mitt huvud.

Som första års junior kom jag med i A-lags truppen handboll och tränade därefter handboll på elitnivå i 5 år innan en rad sjukdommar sätte käppar i hjulet på mig.

Jag la av med handbollen i 1 år och bestämde mig sedan för att börja igen men då bara för skoj skull i div 2.
När jag slutade med detta 2008 så började kilona sätta sig på mig. Jag vet inte riktigt varför men i takt med att jag slutade träna så fick jag en enorm matlust som jag aldrig haft tidigare. Jag gick upp till 72 kg innan jag fick panik över min kropp och bestämde mig för att gå ner i vikt.
På 4 månader hade jag gått ner 18 kg och vägde nu 54 kg vilket var för lite till mina 178 cm. Även om jag inte var väldigt smal så var det fara för mitt liv. Det visade sig att min kropp fått ta mycket stryk utav svält och nu ( hösten 2009) började en resa av tårar.

Jag kom i kontakt med läkare, psykoterapeut och sjukgymnast. Allt efter detta har varit en berg och dalbana. Jag fick äntligen börja bearbeta sådant som länge legat och grott i mig.

Jag gick även sakta men säkert upp i vikt och efter 1 år så avsultade vi min behandling. Tyvärr kom ett bakslag i november 2010 men jag tog mig ur detta på egen vilja.

Jag har sedan detta gott upp och väger idag 65,5 kg. Jag avskyr min kropp men jag är livrädd för att när jag nu försöker göra något åt det ska gå tillbaka i gamla vanor och det skulle inte bara äventyra min hälsa utan även mitt förhållande.
Jag tränar med en PT 1-2 gånger i veckan och jag försöker minska på godsaker men utan att dra ner för mycket på maten.
Jag hoppas på att lyckas på ettt sunt sätt nå en vikt på 60-62 kg.


Har börjat tillverka smycken som lite terapi och har startat en blogg för hobbyförsäljning av dom, ta gärna en titt =) http://nenniedesign.blogg.se
5 februari 2011 14:32
6

Självterapin fungerar!

Förra helgen bestämde jag mig för att börja pyssla lite som terapi eftersom jag den senaste tiden mått väldigt dåligt och när jag mår dåligt blir jag självdestruktiv vilket givetvis inte är bra för någon. Jag köpte matrial för att göra smycken, framförallt armband som jag älskar. Jag tyckte det var väldigt rogivande och beställde mer matrial som kom i veckan. Fick tips här på matdagboken om att testa på att jobba med memorywire så det har jag börjat med och jag älskar det. Har suttit under både torsdagskvällen, igår och idag på förmiddagen och testat mig fram. En gigantisk godispåse har jag brevid mig och jag är lugn och trygg när jag sitter där. Jag släpper alla tankar om svält och jag unnar mig av livets goda. Jag kan helt enkelt bryta mina tankar med att sätta mig ner och skapa vilket är helt fantastiskt. det är ju ingen nyhet då det används skapande som terapi även på sjukhusen osv, men det är spännande att upptäcka hur väl det fungerar även i hemma miljön! Här kommer lite bilder på några av dom saker som jag gjort nu + en bild på min vinkaraff som får agera "smyckeskrin" och givetvis ska ni få se den gigantiska godispåsen =D

Kommentarer

  • 5 februari 2011 14:59
    linni
    Låter som en trevlig och ruskigt produktivt ut :D Kul att fokusera på lite annat än dem jobbiga tankarna. Brukar måla i olja när jag är dålig stressform... man glömmer tid å rum ett tag. kram PEPP till dig!
  • 5 februari 2011 16:14
    Greebo
    Gammal hårdrockare som man är så graviterar man ju alltid mot dödskallar. :p Jättefina såg dom ut, kul att du gillade att jobba med memorywire. :)
  • 5 februari 2011 16:18
    linni
    memorywire?
  • 5 februari 2011 20:41
    linnsan
    Jättefina smycken!
  • 5 februari 2011 23:24
    Greebo
    linni: sån ståltråd som "kommer ihåg" sin form, man behöver inget lås på ett sånt armband, det håller sig snurrat runt handleden själv liksom. :)
  • 5 februari 2011 23:33
    linni
    aha coolt- tack för infon :D

Logga in för att skriva en kommentar.