Spegelbilden och hjärnspöken
Ja, alltså detta är komplext.. idag när jag väger 95kg igen så tänker jag hur fan kunde jag INTE se mitt jobb för tre år sedan? Jag såg det på bilder men inte i spegeln!? Jag tog stora kläder i affären och fick byta storlek iaf tre gånger för jag trodde verkligen inte att jag blivit "så liten". Nu hade jag varit överlycklig för att väga 76kg.. 10kg från mitt mål.. nu är det 30kg dit..
Hur ska man komma åt sina hjärnspöken? Hur ska man faktiskt kunna njuta av sin nya hydda? Jag tror att man måste bearbeta och processa hela vägen. I mitt fall trodde jag först inte att jag var så tjock som jag faktiskt var, jag var redan smal.. så när jag gick ner i vikt så skedde ju ingenting i spegeln.. för i mitt huvud vägde jag redan kring 75.. det kunde jag säga när folk frågade utan att jag faktiskt vägt mig på flera år. Och det är klart.. då blir det ingen viktminskning heller..inte i hjärnan. Jag vägrade se min utgångspunkt trots foton och jag tror att man måste börja med att titta på bilder och klä av sig och titta i spegeln också. reflektera, fråga sig varför det blivit så.. acceptera hur man ser ut! Bestäm sedan sitt mål.Mät och fota, titta i spegeln och jämför med foton, reflektera igen. Har någonting skett?
Bearbetning tror jag är viktigt, att verkligen reflektera över varje steg.. det är som terapi. Har man levt i förnekelse en tid, då fortsätter hjärnan av sig självt.. ta kontrollen över spökena! :)
Jag kommer att hänga upp en av mina tidigare smalbilder på mig själv från 2012, när ett nytt foto matchar den bilden vet jag att jag är rätt på det ;) Trots vad spegeln än säger!
Gillar
Kommentarer
-
Bra strategi!
-
För min del blev jag tvungen att fråga mig varför jag tyckte om att vara stor och sen svara mig själv på den frågan. Det var inte förrän jag hade frågat mig det som jag verkligen klarade av att gå ner i vikt. Det kan finnas tolda anledningar till att ha en stor kropp. För mig var det ett sorts försvar.
När jag väl verkligen hade svarat på den frågan och tagit in svaret samt verkligen förstått svaret då kunde jag påbörja min viktnedgångsresa. Innan dess har jag lyckats gå ner tidigare men snabbt gått upp igen ofta av för mig anledningar jag inte riktigt förstått. För den största anledningen var att jag inte ville bli mindre. Jag var rädd för att vara smalare och allt vad det kunde föra med sig.
Jag tänkte att jag vill dela med mig av min erfarenhet. Naturligtvis har jag ingen aning om det som var min sanning på något sätt kan stämma in på dig.
Logga in för att skriva en kommentar.