överraskande nya tankar om målbilder!

jag blev precis medveten i morse på att jag har svårt att se mig själv som stl 36.... förr i livet då jag alltid låg på stl 40 och vid några tillfällen då jag övertränat eller jobbat väldigt hårt, kunde jag korta perioder bli stl 38..... att vara stl 36 för mig har varit likamed att jag skulle vara anorektisk! alltså en närapå omöjlig tanke...och jag har absolut ingen uppfattning om hur jag ser ut egentligen ...alltså att folk omkring mig tycker att jag ser liten och smal ut... min självbild och känsla av mig själv, även under mina smalare perioder, är att jag är stor och muskulös.... breda axlar, bred bröstkorg - att denna kropp kunde komma i ett par 27`` - jeans är för mig en gåta... men jag har varit där under ett halvår förra året, innan jag började snaska godis för att jag var abstinent och sakta gick upp igen... under åren med medicinen som fick min aptit att regleras har jag vant mig att vara en muskelfri stl 38....alltså denna medicin bröt ner mina muskler och jag rasade ca 7 kg i vikt under de första månaderna jag åt den... vad jag vill säga är att jag vant mig att äta enligt en mer måttlig aptit tack vare medicinen...(som dock INTE rekommenderas! den brukar ge motsatt effekt=ökad aptit..) problemet förr om åren, då jag försökt komma ner i vikt med träning och dieter, är att jag åt så jävla mycket ... om jag jämför med nu så åt jag förr ca en tredjedel mer...har alltid haft god aptit och bara man kan räkna plus och minus så fattar man ju att det blir svårt att gå ner i vikt om man samtidigt äter som en häst... jag hade aldrig uppfattningen om att jag åt mycket, men jag visste ju att som ung åt jag mycket stora portioner jämfört med andra...men rörde mig så mycket att det inte satte sig, förrns jag kom upp i tonåren då hormonerna började löpa amok... ja den här bilden av sig själv under en viktminskning är nog så viktig har jag förstått....och förutsättningarna för mig att gå ner i vikt så mycket jag vill är ju bättre nu eftersom aptiten är reglerad (menar det nya ätbeteendet är ju inlärt efter tre år..) förra året gick jag på en stark medicin vilket gör mina minnen lite som i en dimma...men jag minns när jag köpte 27`` byxorna och expediten som sa....`...du ser ut som du alltid har varit sådär smal...` och det kändes också naturligt - som att saker var i balans äntligen ad jag nu behöver arbeta med är att fatta långsiktigheten i detta med träning etc....det börjar nu kännas bättre i gymmet, har blivit lite starkare på dessa två-tre veckor...det är en annan käsnla en när man hetsar lite för att gå ner... jag behöver också se mig själv som den storlek jag vill ha (visst inget nytt, men nytt i praktiken för mig) igår när jag var på stan kollade jag på jackor och hittade en skitsnygg mockajacka som jag provade i stl 38 - istället för 40 som förr hela livet ... det funkade och var skitsnyggt att ha en jacka som inte är en stl för stor, vilket alla mina jackor och kavajer hemma är..... fasiken - det lutar åt att acceptera faktum att det kommer gå åt jäklig mycket kosing till nya jackor!! så här får jag bolla mina tankar hela dagarna nu....det blir som ett delmål i sig att förstå de nya bilderna och det tar nog ett tag...jag är seg ibland ;) men nu ska jag sticka iväg och storhandla, pensionen har kommit!!! ha en fin dag alla!!!

17 maj 2013 19:57

isodiet

Pepp, Pepp!!
17 maj 2013 10:27

tolwyn

Du har gjort en stark resa. Nu återstår ändå ett massivt arbete. Inse vem du är nu, vem du var då och vem du strävar mot att bli. Pepp
17 maj 2013 11:23

lena64

bra sagt! ska ha det i klart minne och låta den tanken sätta sig ... och fortsätta....känner mig faktiskt mycket bättre nu efter träning...känns bra och är inte lika trött trots att jag lade till lite grejer idag....skön känsla tackar tolwyn för pepp!! ha det bra!

lena64s blogg

överraskande nya tankar om målbilder!

Kommentarer