icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Jag har varit överviktig sen jag började i lågstadiet. Med undantag för när jag gick i gymnasiet för då gick jag ner till 63 kg med hjälp av viktväktarna. Jag behöll den vikten tills jag träffade min sambo. Efter det började jag sakta gå upp i vikt. Efter 2,5 år hade jag gått upp 15 kg, sambokilona kallar jag dem. 2007 blev jag gravid och gick upp ca 13 kg under graviditeten, de försvann dock ganska snabbt efter förlossningen men efter att jag slutat amma gick jag snabbt upp i vikt. Det gick så långt att jag vägde/ väger mer än vad jag gjorde som höggravid. 103 kg var jag uppe i. Fick en smärre chock när jag ställde mig på vågen, trodde på högst 98 kg. Jag vägde 93 kg som höggravid. Jag började fundera på gastric bypass men jag skulle inte få den gratis, man måste ha bmi 40 eller 35 men då ska man ha diabetes eller sömnapné. Min moster berättade att hennes inneboende gått ner 30 kg med LCHF. Jag har alltid tänkt att jag aldrig skulle klara av att avstå från potatis, pasta, bröd etc men jag gav det ett försök, ett sista försök att gå ner i vikt och kanske bli gravid igen då vi inte lyckats nu på 2 år. Än så länge är det inga problem och i skrivande stund väger jag 95,1 kg. 25 kilo kvar till mål. 2012: Är nu tillbaka här efter ca 1 års uppehåll. Jag lyckades bli gravid och vid invägningen på mvc vägde jag ca 96 kg. Nu när min son är en månad gammal väger jag idag (3 maj 2012) 89,9 kg. Jag gick endast upp 6 kg under graviditeten men gick ner 11 kg. Ett kilo har jag gått ner efter 2 dagars LCHF-diet. Har återigen börjat med det nu efter att ha läst Katrin Zytomierskas bok " Dags att bli smal- Lchf på mitt sätt". Känner mig jättemotiverad!

2014: Uppe i 100,7 kg igen efter en tredje graviditet! Har gått ner till 98,7 kg på två veckor och vill fortsätta gå ner i samma takt. Ska förhoppningsvis gifta mig i april 2015 och jag MÅSTE komma i form tills dess! Följ mig i min resa och ge mig gärna motivation och hjälp på vägen genom att kommentera mina blogginlägg.
12 maj 2011 21:01
20

LCHF eller bara bra mat?

Jag funderar och funderar.. Vad tycker ni, ska jag försöka äta endast LCHF-mat eller ska jag äta bra mat bara? Fortsätta att inte äta bröd, pasta, potatis etc och äta mkt grönsaker men tillåta frukt, hårt bröd, gröt etc..I såna fall slutar jag äta mkt fett. Vad tycker ni är det bästa sättet att gå ner i vikt på? Och hälsosammaste såklart? Tips och råd tack.. På tal om ingenting så har jag märkt att pergotime gör att jag går upp ca 0,5 kg en vecka innan ägglossning och sen verkar det som om jag går ner det igen efter två veckor..Inte kul :(

Kommentarer

  • 13 maj 2011 22:47
    marita49
    Om en person som ligger på ett ganska högt kolhydratintag tar en promenad så tar det 40 minuter innan den börjar förbränna fett . Så om den personen går i 60 minuter så har den förbränt fett i 20 min. Jag som inte äter så mycket kolhydrater jag börjar förbränna fett direkt alltså behöver jag bara gå i 20 minuter för att förbränna lika som den som äter mer kolhydrater, Så ur det perspektivet så verkar inte kalori snacket så mycket värt tycker jag , men det är bara jag :-)
  • 14 maj 2011 07:38
    Fysisk aktivitet som tex promenader handlar väl inte bara om fettförbränning och precis som många skrivit här ovan: våra kroppar behöver mycket av det som finns i de kolhydratrika råvarorna. Med tanke på vikt så är jag övertygad om att det till sist handlar om energi(kcal)intag och förbrukning av energi (kcal)om du går ner i vikt, går upp i vikt eller står på samma vikt. Kanske kan vi jämnföra alla olika metoder: (GI, LCHF, ATKINS tallriksmodellen m.m) som att ett fordon går på bensin, diesel, el eller gas m.m. Det är upp till var och en att välja vilket drivmedel som tar oss framåt. Varför bli fanatisk!
  • 14 maj 2011 07:46
    marita49
    Bigge 50 de flesta som är medlemmar här inne verkar vara de som vill gå ner i vikt och då spelar fettförbränningen än stor roll. Och det kommer mer och mer forskning på att kolhydrater inte alls är livsnödvändigt för människan.. Vem är fanatisk ?
  • 14 maj 2011 08:53
    Jag som nådde mitt viktmål för över ett år sen har fått lära mig att det här med gå ner i vikt inte är en isolerad händelse - det är ju sen den verkliga utmaningen börjar, att hålla det!!! Då är motion och matintag än mer viktigt och det gäller att hitta något som passar dag efter dag, vecka efter vecka, utan att man ska nå andra "resultat" än att må bra och hålla sig viktstabil. Då är det viktigt att komma fram till vad som passar just mig och mitt liv.
  • 14 maj 2011 14:08
    Visst är det så att de flesta här vill gå ner i vikt. Så även jag. Visst ska var och en hitta sin grej, jag påstår inget annat. Har lyckats gå ner mer än 15 kg sen årsskiftet, har ca 6 kg kvar så...jag vill inte klanka på nån för då kastar jag sten i glashus så att säga. Jag har trots medelålder lyckats med detta och till och med ätit för mycket kolhydrater än vad som rekomenderas med tanke på att jag strävar efter 1/3 av vardera kohydrater, protein och fett. Jag har heller inte tränat som en galning. (Det kommer jag inte att orka i all evighet iaf, så går jag inte ner i vikt ändå får jag väl äta mindre, mindre portioner) För mig är det ingen kur för just denna period när jag går ner i vikt, utan som jag uppfattade annche här ovan, en ny livsstil som ska hålla resten av livet. Gör som ni vill det måste vara det allra bästa för var och en. Nog med kommentarer från min sida gällande detta inlägg. Kram och pepp på er alla där ute.

Logga in för att skriva en kommentar.