På gång
23 inlägg
Hej, någon där ute som har samma viktmässiga mål som mig och vill dela denna resa fram tills sommaren? Allt blir lättare om man inte är ensam!
Jag tror verkligen att energibehovet är väldigt individuellt. Läste en låååång artikel på engelska som handlade om övervikt, hur hjärnan och kroppen fungerar vid "matrelaterade" överviktsproblem och hur annorlunda det kan fungera mot "normala" personer. Bland annat stod att det inte går att lita på energibehov som anges som standard, utan att man själv måste räkna ut vid vilket energibehov man står still i vikt och hur mycket motion man behöver för det. Det var en otroligt intressant artikel! Jag önskar verkligen att jag hade kvar den för det var en ögonöppnare för mig! Bland annat berättade den att hjärnan fortfarande 5-7 år (!) efter en stor viktnedgång vill att vi överäter för att gå upp i vikt igen. Väldigt intressant och givande läsning med mycket svar på tal till alla smalisar som gnäller över dålig karaktär dessutom. Svaren bestod då alltså i fakta om hur skillnaden mellan olika personers hjärnor fungerar vad gäller hungersignaler, tillfredsställelse och mättnad bland annat.
gick lite i affärer igår, gör inte det så ofta men nu hade jag lite tid att fördriva när bilen var på service. alltså, kläderna sitter inte snyggt. vissa kläder jag tittat på kom jag inte ens i... jag har förstått att överviktiga ofta fortfarande ser sig själv i sin gamla storlek, även fast de gått ned i vikt och blir förvånade när de kan ha flera storlekar mindre. här var det tvärtom. jag är van att ha en storlek och kunde med nöd och näppe trycka ned mig i den, men för att kläderna skulle passa behövde jag gå upp en storlek. jag ser troligtvis på mig själv som en storlek mindre än vad jag faktiskt är. jag såg även ett nytaget kort på mig själv igår, där jag inte alls är tillfreds med kroppen jag visar upp för min omgivning. nu hade jag kunnat deppa ihop över detta, men istället blev jag peppad. jag kollade in en del kläder som jag nu kommer ha som morot för att gå ned. jag är oxå tacksam för att min spärr verkar komma tidigare än för många, att när det smugit sig på några kilon, så är det dags att göra sig av med dem innan de förökar sig, för då blir det ju ännu jobbigare. så nu är jag peppad. hur svårt kan det vara egentligen att bli av med dessa små kilon? det har varit trögt, men den här veckan känns det faktiskt som att det händer saker med min kropp, så jag hoppas verkligen det stämmer när jag ställer mig på vågen på söndag, så jag känner ytterligare motivation. jag har satt upp ett delmål, 58 kg. det kommer jag såklart inte nå denna vecka, började ju på 60,2... och troligtvis inte heller nästa, men sen så... när jag väl kommit under 58 känns det nästan som att jag är i hamn, för då är jag på den vikt jag legat på rätt länge (men visserligen inte varit helt nöjd med)... så då är det ju bara slutspurten kvar. så visserligen tränar jag en del, men nu lägger jag till ytterligare promenader till det hela. en morgon och en kvällspromenad ska jag väl klara av, de behöver inte vara jättelånga, 30-50 min räcker, men de SKA genomföras, med fart! jag börjar med resten av den här veckan...
Jaha, på två dagar nu har jag fått bekymrade miner (igen!) och frågor angående min viktnedgång. Båda gångerna frågan om jag MEDVETET gått ner så mycket i vikt (jag har gått ner ca 5 kg sedan januari, innan dess gick jag ner ca 12 kg på 1,5 år). Båda bekymrade och frågande om jag MÅR DÅLIGT så att jag tappar vikt. Jag är som ni vet inte sjukligt mager på något sätt. JO jag har magra ben, det har jag alltid haft, men min mage är rund, min rygg är valkig och mina armar och (den numera lilla) dubbelhakan är sladdriga. Jag blir så himla TRÖTT på att behöva förklara och försvara min viktnedgång om och om igen från diverse människor som jag känner mer eller mindre bra. Särskilt då anledningen till viktnedgången är att jag har mått så BRA att jag orkat ta tag i vikten, som känts alldeles för jobbigt tidigare. Jag vet att jag gnällt om detta tidigare (eller var det i 5:2-tråden), men jag blir bara så ledsen och less!
Crex, jag förstår att det är jobbigt att behöva försvara sig... det är märkligt hur bra en del människor är på att bry sig om och lägga sig i fel saker...
Jättejobbigt! Det är så konstigt också.
vägdag idag, resultat: 58,6 kg (-1,6 kg) nu börjar det hända grejor när jag är helt frisk och verkligen kan träna!!! närmar mig delmålet på 58kg med stormsteg, men vågar inte riktigt hoppas på att nå det nästa vecka eftersom jag gick ned så mycket den här veckan... men visst finns det i tankarna såklart.
Härligt yogamat! Jag var på +0,2 idag. Senast jag vägde mig var för två veckor sen tror jag. Jag har just nu uppehåll från 5:2 sen 1,5 vecka tillbaka och ska kanske hoppa på igen nu till veckan.
vägdag idag, resultat 58,3kg, alltså ned 0,3 kg, inte mycket, men med tanke på hur min vecka har varit så är jag jättenöjd. siktar på (och förbi) mitt delmål som är 58kg till nästa invägning
Grattis! :-) Jag vågar inte väga mig nu efter att ha pausat och käkat godis och chips hela veckan. :-D Nästa vecka tar jag nya tag och vill inte deppa ner mig i förväg över senaste veckans viktuppgång.
hur går det för er?