På gång
23 inlägg
Hej, någon där ute som har samma viktmässiga mål som mig och vill dela denna resa fram tills sommaren? Allt blir lättare om man inte är ensam!
hade vägdag igår men kunde inte väga mig eftersom jag varit bortrest hela helgen. att bo på hotell och äta samtliga måltider "ute" har verkligen varit en utmaning, men det har gått bra. minimalt med motion har det blivit oxå pga omständigheterna. däremot mycket "gå omkring" och turista, så det har inte varit mycket stillasittande (förutom 70 mils bilresa fredag, samt 35 ytterligare igår) framme i sommarstugan nu och vägde mig på den här vågen nyss, den brukar stämma rätt bra med hemma-vågen, men helt säker kan man ju inte vara. den visade iaf 58 kg = MITT DELMÅL!!! hade varit kul att få bort den där förbaskade 8:an, men mtp mina förutsättningar den här veckan så är jag jätteglad över 0,3kg. Det känns i kroppen oxå att det stämmer, jag har även mätit med måttband och det visar minus även det! Tjohooo
Crex: Så har jag det alltid oxå. Har aldrig varit direkt smal utan har som minst haft storlek 36 i kläder vilket till för bara några år sedan räknades som en Mediumstorlek. Min mamma sa tom härom dagen att jag snart får börja köpa pygmékläder och måste äta mer. Måste poängtera att vi är lika långa och hon väger nästan 10kg mindre än mig. Det är flera än hon som skakat på huvudet åt min träning och matvanor och en väninna sa tom att jag var nåt sorts hälsofreak. Hälsofreak med gäddhäng och som försöker få in lite träning i vardagen? Känns ganska tröttsamt..
Det där med att behöva försvara sin livsstil... jag har 2 systrar, ena väger 120kg till 168 cm, alltså STOOR, hon har länge sagt att hon behöver gå ned i vikt, men gör bara halvhjärtade försök. har diverse följdproblem pga vikten men orkar ändå inte ta tag i det hela. Att hon ALLTID har ett gäng påsar chips hemma, massor med onyttigt i kyl, frys och skafferi har jag påpekat för henne. När hon så tydligt SÄGER att hon försöker gå ned i vikt, då ÄR det faktiskt inte smart att HELA tiden köpa hem sånt. Alltså, vi pratar om chips minst 5 dagar / vecka... Grejen är att hon är väldigt klok och VET precis vad hon gör för fel, hon lagar ofta hälsoriktig mat och har ett stort intresse för vad saker och ting innehåller, så det är INTE okunskap det handlar om, utan "bara" ett beteende. Personerna runt omkring henne pratar ofta om detta, men helst inte direkt till henne. JAG har gjort det flera gånger och hon säger själv att hon uppskattar det. Så jag har nog faktiskt lite svårt att lägga mig i, eftersom jag är orolig för henne... När det gäller att gå ned i vikt, så gjorde min andra syster en 35kg-viktresa efter 2 täta graviditeter. Hon var normalviktig innan grav. Hon gick inte ned onödigt fort eller så, var viktväktare och tog det i lagom takt. Grejen med henne var att när hon inte hade så många kg kvar kunde det ibland se ut som att hon gått ned ännu mer än vad hon gjort, tex i ansikte och runt hals/överkropp. Då fick hon ofta kommentarer från folk runt omkring som "ska du inte vara nöjd nu?", " har du verkligen kontroll på detta", "du behöver väl inte gå ned mer" osv... Sen nästa vecka kunde det typ stabilisera sig och hon såg inte lika tanig ut längre fast att hon gått ned ytterligare i vikt... hennes målvikt var INTE i underkant utan helt normal, ändå kunde "folk" inte låta bli att lägga sig i Varför är det så? Att när nån går NED i vikt, så anses man ha hur stor rätt som helst att tycka och tänka om denna personen, men om nån hela tiden istället fortsätter gå UPP i vikt och dessutom slänger ut små "hjälp mig, jag vet inte hur jag ska hantera detta"-signaler så verkar det som att ingen riktigt VÅGAR säga till? Själv funkar jag som sagt så att JA, jag lägger mig i, om jag ser att en person jag bryr mig om fortsätter med att förstöra sin egen kropp genom att gå upp upp upp i vikt, jag säger vad jag ser och personen i fråga håller med och tar faktiskt tag i sitt liv - ett tag, sen faller hon tillbaka igen tyvärr... Däremot om hon skulle säga "jag är nöjd som jag är, trivs med min vikt och har inga som helst problem av den", DÅ skulle jag inte lägga mig i... då har hon ju tydligt markerat att hon trivs Så, om folk fäller kommentarer tror jag oftast att det handlar om omtänksamhet (förhoppningsvis), men oxå ibland pga avundsjuka
Trist att det ska vara så verkligen! Även om det skulle vara omtanke kan jag inte riktigt förstå den, vore ju annat om jag ens var smal. Sen att folk applåderar en de första 12 kilona ner och sen rynkar bekymrat på pannan de sista 5 känns också irriterande. Kanske är det irriterande med någon som fortsätter att gå ner även efter att folk tycker att man slutat vara hur tjock som helst, och dom vill inte ändra sin bild helt av en, så det blir konstigt om man fortsätter gå ner även då?
vägdag i morgon, vill inte, för jag känner mig alldeles pluffsig i hela kroppen ( den tiden i månaden ). har inte överskridit mitt kaloriintag, men vissa dagar har jag inte haft jättestor marginal, så det känns som att förra veckans 57,9 kg tyvärr inte kvarstår har smygvägt mig ett par gånger under veckan och då har det varit över 58 :( Så tråkigt, för det var på 58,2 kg jag fastnade förra gången jag försökte gå ned, jag blev sjuk och tappade totalt motivationen och gav upp. Känner igen mig i scenariot, blev sjuk även denna gång när jag närmade mig 58 och känner att jag snart tappar sugen om jag inte får bli fullt frisk snart. Det är på gång, jag kan nu gå promenad utan att säcka ihop totalt, men bihålorna är fortfarande väldigt svullna, trots nässpray. Det sätter sig på orken, lusten, motivationen... blä Ska bort till bekanta idag och det brukar bli mycket fikande, trugande osv... till dessa personer har jag absolut inte sagt något om att jag ska plocka bort några kilo, de skulle verkligen tycka jag var HELT sjuklig om jag sa det... de är såna som väger väldigt mycket själva och anser att jag är en sån som "har tur och kan äta allt utan att gå upp i vikt". de själva har "gener som gör att de lägger på sig ALLT"... tittar man på vad de stoppar i munnen under en vanlig vardag så syns det hur tydligt som helst att generna inte har NÅT med saken att göra... och att jag skulle vara en sån som inte lägger på mig vikt, handlar bara om att jag alltid på något sätt märkt när byxorna börjat strama åt lite och jag har då helt enkelt rört på mig lite extra... Nä, nu får det vara färdigklagat för idag. Jag ber till alla högre makter som finns att det är SJUKT mycket vätska jag har i min kropp och att det lämnar mig under dagen, så att vågen är snäll mot mig i morgon.
Tjohooo, vägdag idag och min viktgud jag tillbad lyssnade på mig. Det blev inte plus, visserligen inte heller minus, men jag STÅR STILL, mycket nöjd med det efter den här veckan. Har varit tjock och pluffsig hela veckan och har kännt att jag samlat vätska. dessutom känner jag i kroppen att min förbränning är extremt låg när jag inte har tränat nåt på 2 veckor. Klarade mig nästan helt utan nässpray igår så jag är helt klart på gång. Har nu haft 2 veckor på vårt sommarställe. Ätit mycket "ute", bufféer, många glassar, grillat mycket. Inte haft tillgång till hushållsvåg utan uppskattat vikt/mängd på saker jag ätit. Har dessutom då varit sjuk och inte kunnat träna annat än enstaka promenader i lågt tempo... Så jag är jättenöjd att dessa två veckor totalt gått NED 0,1 kg, inte mycket... men för mig innebär det att jag är under 58 som har varit mitt delmål... GLAD!!! Ska genast fira med en morgonpromenad!
Grattis yogamat, vad roligt! Jag har inte koll på vikten just nu. Vet inte riktigt hur mycket jag behöver gå ner, men magen kan säkert släppa ifrån sig några kilo till. Problemet är att jag önskar att jag kunde muskla på mig bättre och är rädd att tappa även muskelvikt. Så jag vill gå ner fettet, men är rädd att musklerna stryker med på samma gång...
Crex, styrketränar du något? Det känns som ett bra sätt att behålla musklerna på!
Jag kan inte styrketräna, eftersom det är för tungt pga min sjukdom. Däremot har jag börjat att plikttroget göra min sjukgymnastik. Men det känns liksom klent, men kanske att det hjälper till att inte tappa muskler. Hoppas på det i alla fall, för svagare får jag INTE bli!
Hej! Undrar om man får lov att vara med i detta forumet även om jag inte har samma vikt? Väger 67 kilo och vill ner till 55-57 kilo. Har tidigare alltid varit med i en grupp som passar mitt delmål, från 85,80,75 och 70, men hittade ingen grupp som siktade in sig på att ta 70 kg till 65, har försökt skaka liv i några gamla men inget gensvar, hoppas det är ok? =)