Bröd

Det beror nog på vem man frågar vilket som är bäst, lätta eller bregott. Jag tycker om bregott och struntar i vem som "har rätt". Obs du kan inte steka i vare sig lätta eller bregott lagom, men du kan steka i normalt bregott.

Kroppen har lättare för att ta hand om naturliga fetter så som smör och rapsolja (som Bregott består av) och inte margariner som är bearbetade och härdade fetter. Så undvik lättmargariner. Då är det bättre att ta mindre av bregott om du är rädd för fett. Alt. välj Bregott mellan som är utspädd med vatten för att få ner fetthalten. Men den kan du som sagt inte steka så bra i. Vanligt Bregott med fetthalt 75% kan du steka i. Du ska som sagt inte vara rädd för att få i dig fett. I det finns viktiga fettlösliga vitaminer och mineraler som kroppen behöver. Så du kan lugnt använda både Bregott på smörgåsen och i stekpannan. Omega 3 är en fettsyra och den är alltså densamma i de olika livsmedlen. Det finns i rapsolja och endast lite i ekologiskt smör, annars är de stora omega 3 källorna fet fisk (som lax och makrill), nötter och fröer f.a. valnötter och linfrö samt avokado.

Jag kan meddela att jag precis provsmakat surdegsbrödet med havre och morot som du beställde recept på. Det blev mycket gott. Nu vet jag ju inte hur van surdegssbagare du är och om du ev. redan har surdeg. Annars får du ha recept på hur du får fram en surdegsgrund att starta med. Jag rekommenderar att börja med en rågsurdeg som är lättare att lyckas med eftersom råg är fullkorn och de värdefulla jästbakterierna sitter i skaldelarna. Det gör också brödet nyttigare. Surdegsbröd Havre & Morot Ett rätt ljust och saftigt bröd gjort utifrån mitt enkla basrecept för surdegsbröd helt utan jäst. Prova att byta vetemjölet mot lika mängd Dinkel eller rågsikt (kan kräva mer vätska) och i med linfrön m.m. 200 g rågsurdeg* 250 g vatten, lite varmare än rumstemp. och max 32° 300 g (5dl) vetemjöl (special) 180 g (5 dl) havregryn 2 morötter, som vägde ca 200 g och blev 150 g i degen när det var skalat, stympat, finrivet och klart. Men mängden spelar inte så stor roll. Kompensera med mjöl och vatten till en bra deg, ganska lös och kladdig. 15 g (2 tsk) mörk brödsirap (jästnäring som jäser bort) 7 g (drygt 1 tsk) rapsolja (eller annat matfett, för att göra degen mer elastisk och underlätta jäsning) 12 g (2 tsk) salt (stärker glutentrådarna och ger smak) *Surdeg. Gör en fördeg av 1 msk surdegsstart, 100 g fint rågmjöl, och knappt 150 g vatten 30-35°, som får stå i 12 h, alternativt använd surdegsstart direkt (se sep. recept på surdegsstart). Kör degen med degkrokar i minst 6 minuter (gärna 10) utan salt och sen 3 minuter med salt. Låt degen vila 1,5-2 timmar. Slå upp på lätt mjölat bakbord och vik in kanterna till ett runt eller två små avlånga bröd som får jäsa i jäskorg eller brödkorg/durkslag klädd med mjölad kökshandduk (eller i bakpappersklädd brödform) i 2-3 timmar i rumstemperatur (idag sommar annars kanske längre), alternativt i kylskåpet över natten, ca 11 timmar. Värm ugnen till 250° med bakplåt eller baksten i så den blir het. (Använder man brödformar behövs inte detta eftersom brödet då bakas direkt i dem och inte stjälps upp på het baksten.) Stjälp upp degen på den heta plåten/bakstenen (använd degspade). Grädda i 250° i 5 minuter och sänk sedan värmen till 200° och grädda brödet tills innertemperaturen är 98 grader, ca 30-40 minuter (varmluft 175°).

Då ska du få recept på en surdegsstart också. Det är den man sen kan ha stående i kylen och "matar" en gång i veckan så man alltid har en grund att sätta en deg på. Den tar nämligen några dagar att göra en ny surdegsgrund/start men den håller sig flera år i kylskåpet om den bara får lite ny näring då och då. Surdegsstart Rågsurdegsstart Steg 1 200 g (ca 3 dl) rågmjöl, gärna ekologiskt 1 rivet äpple 1,5-2 dl vatten 45° Blanda allt väl till en trögflytande smet. Fyll en stor burk (1 liter) till max hälften. Låt burken stå i 2-4 dagar vid 28-30° (tips är att sätta det i en kall ugn med endast ugnslampan tänd). Rör eller skaka på burken 1-2 gånger per dag. När degen börjar bubbla och har en lätt syrlig och frisk doft är det dags för nästa steg. Steg 2 150 g (ca 3 dl) rågmjöl, gärna ekologiskt 50 g (ca 1 dl) vetemjöl 2 dl vatten 45° Rör i ingredienserna för steg 2 i den första surdegen (steg 1). Låt burken stå ytterligare 1 dygn. Optimal temperatur är 28-30°. Den är färdig när den bubblar samt doftar och smakar gott. Är du osäker, låt den stå ytterligare några timmar. Förvara surdegsstarten i burk med tättslutande lock i kylen. Mata den en gång i veckan med 1-2 msk vatten och 1 msk rågmjöl. Rör om noga. Surdegsvård Surdegsstarten som är lyckad (se ovan) förvaras i kylen och matas en gång i veckan med en tiondel av den mängd som du har. Är den för fast bildas för lite jäst, för lös blir den för syrlig. Exempel: 3 dl surdegsstart i kylen matas med 1 msk mjöl och ca 1-2 msk vatten. Surdegsstarten ska vara trögflytande och får inte skikta sig innan en vecka har gått. Skulle det ändå ske måste du mata den med mer mjöl. Att rädda en surdegsstart Om du har glömt surdegsstarten i några veckor så den har skiktat sig och luktar starkt; Rör om, ta 2 msk som läggs i annan burk och blandas med 250 g rågmjöl och 3 dl vatten (45°-50°C). Vispa ihop och låt jäsa på ett varmt ställe. Om den efter 12-15 timmar bubblar, luktar gott och smakar syrligt samt är fluffig sätter du den i kylen och matar som ovan angivet. Regel: Konsistensen är viktig, vattenmängden är relativ. Används råg i surdegsstart eller surdeg, använd 1,5 del vatten till 1 del mjöl. Används vete i surdegsstart eller surdeg, använd 1 del vatten till 1 del mjöl. Att rädda en surdeg Är surdegen på morgonen för sur och livlös, släng då en tredjedel och friska upp med motsv. mängd mjöl och vatten. Den ska ha en trögflytande konsistens. Låt jäsa i 1-3 timmar i minst 30°C. När surdegen hävt sig och den känns fluffig, då kan du sätta igång baket. Regel: En surdeg håller sig lätt, mild och väljäst i 12-15 timmar. Därefter går den över i lagringsfas och blir sur och ledsen. Av praktiska skäl, gör tre fjärdedelar av den önskade mängden på kvällen och den sista fjärdedelen på morgonen. Då har du alltid en väljäsande surdeg att baka av.

Jag har räknat ut kostnaden för detta surdegsbröd: 100 g Fint rågmjöl 1,33 kr 300 g Vetemjöl 1,35 kr 180 g Havregryn 2,15 kr 200 g Morot 0,75 kr 50 g Rapsolja 0,63 kr 15 g Mörk sirap 0,30 kr 15 g Salt 0,13 kr 350 g Vatten 0,00 kr 0,75 kWh Energi 0,26 kr Summa: 6,89 kr/2 st = 3,44 kr/bröd Som du ser är det havregrynen som utgör den största delen av kostnaden. Men också det och rågmjölet, samt morot, som gör det nyttigt. Jag återkommer med näringsvärden när jag har lagt in det i matdagboken. Det kommer ju inte bli exakt eftersom den räknar på ingående komponenter och inte på att det är bakat på surdeg, som gör att man tar upp näringen bättre.

Du kan byta surdegen helt eller delvis med jäst men får då inte alls samma näringsvärden. Surdegen gör brödet nyttigt på flera olika sätt, samt godare och mer hållbart. Läs gärna mer om surdeg på nätet (så slipper jag skriva ner allt det positiva med surdeg här).