icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search

Matdagbokens stora tjejjer med minst 30 kg att gå ner se hit!

På gång
22 inlägg
25 februari 2012 11:56

Hej Jag vill skapa en grupp som vill ta steget mot ett nytt liv. Vi är sånna som har tappat hoppet om om igen och som inte nått vårat mål. Du är en bantare som kör stenhårt i början men sen faller för frestelsen och finner dig åter igen där du startade eller mer. Ja vi är dom så kallade hopplösa fallen som ingen tror på längre. Tills nu! Nu kör vi mot vårt första mål Sommaren 2012 och fortsätter sedan mot vårt andra mål nyår 2013. Självklart med små delmål på vägen. *För att få vara med här krävs att du har minst 30 kg att gå ner *passar in på beskrivningen över. *Du är redo för en förändelse och vill vara hängiven tills du nått målet *är villig att ge järnet och förändra ditt liv från och med måndagen den 27 feb. *äga en stegräknare Du väljer din egen diet och följer den till punkt och pricka. Vägning sker varje Måndag. Du lämnar resultatet här i loggen. Vill du ha hjälp stöd tips eller behöver bara prata eller få motivation vänd dig till mig eller någon i gruppen. Jag har även skapat en facebooksida där vi kommer vara aktiva för att vi ska hålla fokus. Utmaningar kommer också finnas med för att få igång oss :) Så vad säger du vill du vara med? MVH JESSICA (fin2012)

  • Mycket engagerad
    316 inlägg
    7 maj 2012 14:58

    Och - förresten fixit - såhär tänker jag också om att ange hur långt/länge/fort: En dag - när du kämpat på med dina promenader och rätt vad det är är uppe i 1 kilometer, eller 500 meter istället för 300 - vill du ju berätta om det här, så vi kan jubla med dig. Så det handlar inte om att jämföra sig med andra här i tråden, utan om att jämföra sig själv - och få pepp för den nivån man är på själv, just nu, om du förstår hur jag menar. Så ponera att jag går avsevärt fortare och längre än alla andra här i tråden - den dag jag ökat på kilometrarna eller hastigheten, eller orkat springa 1 km av 5 - då är det ju ett framsteg för _mig_ som jag ju gärna hojtar till om här - även om det för närvarande är helt ouppnåeligt för någon annan.

  • Mycket engagerad
    196 inlägg
    7 maj 2012 15:03

    Tack alla för stödet!! Härligt att höra miamagic att du bättrat på din kondition såpass mkt. Jag är i det stadiet du beskriver först där..helt slut efter en powerwalk på ca 35 min. Men jag har kännt en förbättring på bara 3 veckor, jag orkar mer, kan pusha mig själv lite mer i backarna. Jag det känns härligt att veta vad man kommer klara av om jag fortsätter! Har varit småkämpigt än så länge idag. Men jag drömmer mig tillbaka om hur bra jag har mått de senaste veckorna, utan hunger eller särskilt sug. DIT skall jag tillbaka denna veckan. Mitt mål!

  • Utmärkt medlem
    803 inlägg
    7 maj 2012 15:34

    Dagens vägning: -1,5kg! Så totalt minus 12kg. Så skönt att se att slitet ger resultat! Jag har spenderat dagen på dagis och är helt mosig i huvet... *gäsp* Vi har dock jättefint väder idag så det blir en promenad lite senare. Jag tycker det är rätt skönt att promenera ensam, men det kan ju bero på att jag har småttingarna runt benen hela dagarna, och under promenaden kan jag rensa skallen och ladda batterierna. =)

  • Mycket engagerad
    316 inlägg
    7 maj 2012 15:43

    Så härligt AnnikaE, vilket fint minus! Men du som har så många barn, det är väl nästan som på dagis ;) *obs skojar bara lite* :) Jag älskar ju som sagt att träna ensam. Eller - när jag och maken är på gymmet så är vi ju tillsammans, fast vi går ju inte och pratar direkt, utan mer lite blickar och någon tumme upp ibland :) MrsMoss - häng i så kommer du märka skillnad. Man tror ju inte att det någonsin skall hända, men försöker man vara lite regelbunden med träningen så går det faktiskt ganska fort att komma upp i en högre nivå. Nu tycker jag dock att jag har stått still i utvecklingen ett tag, men så kan det också vara. Jag försöker tänka att ALLT jag gör i träningsväg nu är 100% mer än innan, då jag inte tränade ALLS. Har förresten reviderat min träningsplan för i eftermiddag. Tänkte testa makens stavar och stavgånga lite - vad tror ni om det, är det någon som provat?

  • Utmärkt medlem
    803 inlägg
    7 maj 2012 17:42

    Stavgång är kanon! Jag kanske ska ta och damma av mina med. :-)

  • Mycket engagerad
    316 inlägg
    7 maj 2012 19:00

    Åh, goddammit vad jobbigt det var med stavgång! Helt lam i armarna nu... :) Nu blir det lite mat. Ha en fin kväll alla!

  • Engagerad
    58 inlägg
    7 maj 2012 19:43

    GRATTIS ANNIKA E verkligen en snygg siffra. Dammar du av dina stavar så kommer det förmodligen ett gott resultat nästa vecka också. Du har helt rätt miamagic. Man kan inte räkna med att starta på topp. Jag är imponerad av din konditionsresa och du har gjort ett kanon jobb. Du är verkligen envis och det på ett positivit sätt. Det där med att träna ensam för egna mål det känner jag delvis igen i vissa sporter som löpning, cykling och simning. Men samtidigt älskar jag ledarledda grupper just för att de kan utmana en till en nivå som man annars kanske inte hade nått. På den tiden när jag var frisk så älskade jag spinning och det är väl ett typiskt exempel på något som jag inte hade fixat på egen hand. Men viktigaste är att man har roligt när man utför den. Jag blir nästan ledsen när jag hör att folk inte vågar göra saker för att de känner sig uttittade för en det ena eller en det andra. Det är så sorgligt. Man missar så mycket av livet om man tänker så. Man ska försöka tänka att det de som står och glor som har problem och inte du. Samtidigt så vet jag tyvärr att den bistra sanningen är ju att folk glor så fort det är något som är annorlunda. Så jag klappar alla på axeln som mot alla odds, fördomar och besvärligheter ger sig hän och gör det man själv tycker är kul. Har ni inte börjat så börja NU. Man ångrar ofta det man gör inte det man inte gör. Så pepp till alla. Så kanske det är läge att tala lite om mina fel och brister Miamagic. Det är tyvärr inte av min övervikt som jag inte kan gå längre än 3-400 m utan pga av MS sjukdom. Den gör mig mer och mer fysiskt handikapp för varje år tyvärr. Jag sitter väldigt mycket i rullstol för spara energi och använda den på rätt sätt. Det är därför vattengympa fungerar bra för mig. Jag kan träna rätt så hårt och träna rörligheten i benen så mycket som det går. Så har jag en underbar make som jobbar ganska nära simhalllen så om jag får problem så kan jag ringa honom. Men det gäller att vara fräck och våga be om hjälp och låta folk glo. Så därför säger jag till er igen. Gör det ni själva vill och bry er inte om folk runt omkring. Glo tillbaks det brukar fungera bra. Man är inget offer förrän du tillåter att bli ett offer var det en väninna som sa till mig en gång. Hon är klok hon. Oj, stackars henne kanske ni tänker men det ska ni inte tänka. Jag var frisk till jag blev 38 år och jag har innan dess levt ett mycket aktivt liv. Gjort tjejklassikern tre gånger, fjällvandrat, seglat, åkt vattenskidor och framför allt kört många mil på min underbara racer som jag har kvar som en klenod. Nej, jag har levt ett bra liv och lever ett så bra liv som jag kan under de nya förutsättningarna. Ett tips Miamagic om du känner att träningen har hamnat i platå så är det att byta träningsform några gånger. Kroppen har tendens att ställa in sig på en nivå om man kör samma hela tiden. Ha en bra kväll gänget

  • Mycket engagerad
    316 inlägg
    7 maj 2012 19:59

    Åh, fixit - vilken jäkla skitsjukdom MS är! Det var verkligen sorgligt att läsa att du drabbats så hårt - men vilken KÄMPE du är! Både innan din sjukdom bröt ut (tjejklassikern 3 (!!!) gånger, herregud...människa!) och nu efter. Jag blir helt ödmjuk och imponerad över sådan styrka. Respekt! Tack för dina uppmuntrande ord också - jag skall anstränga mig för att variera träningen lite mer än jag gjort hittills. Min rygg har lite svårt att klara av att jogga när jag fortfarande är såpass här tung, men när jag är nere vid 80 kilo skall jag börja så smått har jag tänkt mig :)

  • Utmärkt medlem
    803 inlägg
    7 maj 2012 21:27

    Heja Miamagic! Bra jobbat!

  • Utmärkt medlem
    803 inlägg
    7 maj 2012 21:40

    Wow fixit! Vad imponerad jag blir av dina sportsliga bedrifter! Och vad ledsen jag blir av din sjukdom! =( Men du har rätt inställning. Livet blir vad vi gör det till. Det är inte det som händer oss som är det absolut viktigaste, utan hur vi reagerar på/tacklar det som händer. För det som har hänt har hänt liksom. Man kan gräva ner sig, eller välja att göra det bästa av situationen. *stor kram* Jag skulle ut på promenad och en kompis frågade om hon fick haka på. "Ja, om du går fort." blev mitt svar. Efter 200m hör jag hur hon flåsar och hamnar på efterkälken... Jag blev rätt irriterad först, men det blev en trevlig promenad istället för en manisk. ;-) Sträckan som brukar ta 70min tog 90min. =)