Hej dagboken
Jag har du stått still (förutom +2 på semestern som förvann lika snabbt) i flera månader. Varje morgon på vågen 63 kg. Och jag kände tillslut att Nu får det vara nog. Jag orkar inte banta mer. Tillslut, efter mycket tjatande från sambo och vänner, slutade jag. Så himla skönt. Och jag har inte gått upp för det. Snarare gått ner några hekto.
Dessutom har jag äntligen kommit igång med träningen. En dag kör jag spinning/core-pass. En dag MRL, mage rumpa lår-pass. En dag powerwalk med min vän och en dag styrketräning i gymmet. Så skönt att ha det uppstyrt.
Dessutom fick jag en utskällning av en matcoach som sa att jag äter alldeles för lite. Även när jag inte bantar. I mitt jobb gör jag av med så många kalorier att jag behöver äta, en dag då jag även tränar, 2500-3000 kcal. Jag som inte kommer över 2000 en vardag. Min kropp har gått ner på sparlåga och det händer ingenting mer vikten. Det är sånt som jag vet egentligen. Men jag har inte lyssnat på mitt vakna jag den senaste tiden. Skönt att jag äntligen vaknat.
Så nu är jag väldigt noga med att äta ordentligt med kcal, men från rätt saker. Regelbundna måltider, mycket mat (håller förbränningen uppe) och rätt mat. Grönsaker, rotfrukter, fisk, kyckling...
Den senaste tiden har jag dessutom känt mig väldigt stressad. Jag har fått migrän var och varannan dag. Både vaknat och somnat med huvudvärk. Så jag prioriterar jobbet, träningen och vilan. Kompisar och andra evenemang får komma i andrahand en tid framöver. man måste göra det man mår bra av och just nu mår jag bra av att inte göra så mycket annat. Men jag har vänner som ger så mycket kärlek att det är svårt att inte planera.
Kommentarer
Logga in för att skriva en kommentar.
Ingen har kommenterat detta inlägget.