icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Dansar, äter och pluggar. Mitt liv ungefär, men vill må bra över min kropp och min hälsa. Hoppas att vägen dit bli lättare här!

Just nu kämpar jag med att bli fri från ätstörningar som följt mig ett tag och jag har nyligen fått professionell hjälp. Följer ett matschema som jag kommer berätta mer om här.
27 februari 2011 14:56
1

En update om livet!

Tänk vad lång tid det har gått nu. Nästan alla dagar har jag slutat räkna kalorier.. möjligt att vissa överslagsräkningar kan följa med ibland, men inte avsevärt. Jag mår bra. Ser frisk ut, de flesta påpekar att jag ler och skrattar mera. Hänger mycket med vänner och dansar. Matschemat har jag släppt, det hjälpte mig mest förut, känns mest som en begränsning nu för att jag inte vågar något annat. Det är en madrass att luta sig mot när jag är osäker. och ladies and Gentlemens: MANDA HAR UPPNÅTT EN HÄLSOSAM, NORMAL VIKT![/KURSIV] slå den ni. vad ätstörningen intalar mig de flesta dagar är en annan femma, men det är sånt jag får jobba med för att kunna leva. [FET][UNDERSTRUKEN]En vanlig dag:[/UNDERSTRUKEN] frukost:[/FET] yougurt med en halv banan, frysta blåbär och havreflingor. ett glas te och två knäckemackor med skinka [FET]lunch:[/FET] stekt fisk med kokt potatis, ärtor och en klick sås (!!!!!) samt ett glas mjölk [FET]mellis:[/FET] en näve solrosfrön, knäckemacka med ost och ett glas juice [FET]middag:[/FET] pasta ibland. jag klarar äta pasta!! smakar gott faktiskt. läskigt, men ändå. fats oftast blir det kyckling, grönsaker och ris. sen en obligatorisk sås (fett är en del av matcirkeln, man kmr aldrig kunna bli fri så länge man utesluter det) [FET]mellis:[/FET] en mjuk macka med pålägg. ibland något sött, kanske en skål sorbet eller en ruta mörk choklad. man kan äta sånt. inget händer alls med vikten. konstigt att man fått sån dödsångest bara med tanken på sötsaker förut. SER NI!! Jag är stolt. Har all anledning att vara. Ska inte dippa igen.. dessutom är alla i min omgivning bättre på att se varningstecknen nu, så jag inte faller tillbaka så fort något händer. Tror inte ni också att mat är mångas trygghet? För mig en trygghet att kontrollera när annat i livet är svårt att kontrollera. Eller något för andra som en tröst när ingen annat ger livet sötma? Det är nog steg ett för alla oavsett matproblem; att inse att det löser inget att fiffla/krångla med maten. [FET]Det är något man måste ha, i rätt mängd, för att överleva. leva. JUST DEAL WITH IT.[/FET] puss fina varelser

Kommentarer

  • 27 februari 2011 15:07
    så rätt,var snäll mot dig själv, ät lagom av allt och gläds åt lärdomar som livet ger oss.Pepp

Logga in för att skriva en kommentar.