icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Jennie heter jag, är 26 år och bor strax utanför Göteborg.
Under min uppväxt höll jag på med många former av idrott. Jag har testat fotboll, handboll, volleyboll, origentering, pingis, gymnastik och boxning.
Under sommararna höll jag flitigt på med märkestagning i havet och vid 12-13 års ålder hade jag tagit allt från paddaren till guldmagistern.
Mitt hjärta har dock alltid brunnit för handbollen som jag kom i kontakt med redan som 2 åring.
Mina föräldrar träfffades genom handbollen och min syster har varit en väldigt duktig handbollsspelare så det föll sig ganska naturligt.

När jag började högstadiet var jag med i det flesta aktiviteter. Jag har vunnit distriktmästerskap i volleyboll 2 år (det första året kom vi 2:a men det glömmer man gärna), jag var även med och kom 3:a i basket mästerskapet trots att det är en sport som jag varken kan eller egentligen uppskattar.
Jag var ordförande i min skolas idrottsförening och ja kort och gott har jag alltid älskar idrott. Trots att jag alltid varit ganska vältränad hade jag under denna tiden av mitt liv väldiga komplex för mig kropp och tampades mycket med mig själv och mina tankar. Jag kom för första gången i kontakt med en dietist eftersom det fanns flera i min närhet som reagerat på mina matvanor och kontaktat vår skolsköterska. Jag fick lämna blodprov och väga mig varannan vecka men jag fick aldrig någon hjälp att bearbeta alla tankar som fanns i mitt huvud.

Som första års junior kom jag med i A-lags truppen handboll och tränade därefter handboll på elitnivå i 5 år innan en rad sjukdommar sätte käppar i hjulet på mig.

Jag la av med handbollen i 1 år och bestämde mig sedan för att börja igen men då bara för skoj skull i div 2.
När jag slutade med detta 2008 så började kilona sätta sig på mig. Jag vet inte riktigt varför men i takt med att jag slutade träna så fick jag en enorm matlust som jag aldrig haft tidigare. Jag gick upp till 72 kg innan jag fick panik över min kropp och bestämde mig för att gå ner i vikt.
På 4 månader hade jag gått ner 18 kg och vägde nu 54 kg vilket var för lite till mina 178 cm. Även om jag inte var väldigt smal så var det fara för mitt liv. Det visade sig att min kropp fått ta mycket stryk utav svält och nu ( hösten 2009) började en resa av tårar.

Jag kom i kontakt med läkare, psykoterapeut och sjukgymnast. Allt efter detta har varit en berg och dalbana. Jag fick äntligen börja bearbeta sådant som länge legat och grott i mig.

Jag gick även sakta men säkert upp i vikt och efter 1 år så avsultade vi min behandling. Tyvärr kom ett bakslag i november 2010 men jag tog mig ur detta på egen vilja.

Jag har sedan detta gott upp och väger idag 65,5 kg. Jag avskyr min kropp men jag är livrädd för att när jag nu försöker göra något åt det ska gå tillbaka i gamla vanor och det skulle inte bara äventyra min hälsa utan även mitt förhållande.
Jag tränar med en PT 1-2 gånger i veckan och jag försöker minska på godsaker men utan att dra ner för mycket på maten.
Jag hoppas på att lyckas på ettt sunt sätt nå en vikt på 60-62 kg.


Har börjat tillverka smycken som lite terapi och har startat en blogg för hobbyförsäljning av dom, ta gärna en titt =) http://nenniedesign.blogg.se
11 januari 2011 16:28
5

Ledsen

Jag har som ni vet bestämt mig för att gå upp i vikt. Men jag vill inte gå upp i fett utan i muskler. Jag hade därför tänkt att få i mig tillräckligt med protein efter träning med hjälp av pulver. Min syster är helt emot det och hade igår en lång föreläsning om att man får i sig tillräkligt genom kosten och lyssnade inte all spå mig när jag förklarade att jag räknat på det och att jag inte får det. Hon tillägger sen att om man får i sig för mycket protein så blir det till slut fett på kroppen. Jaha där försvan mycket av min motivation och min glöd att gå upp. Jag blev så ledsen igår att jag inte visste vad jag skulle göra. Idag har jag mest varit arg eftersom jag tyckte det var en väldigt onödig sak av henne att säga. Men men min syster är som hon är hon vill bara väl det vet jag, ibland blir det bara tvärtom!

Kommentarer

  • 11 januari 2011 16:41
    jennyb
    åhhh, inte vara ledsen och nere pga det... borsta av dig och kör på det du hade tänkt dig. jag tror det är skitbra att du tar proteindrinkar om du känner att du inte får i dig tillräckligt av kosten och sen behöver du inte oroa dig för att det ombildas till fett eftersom du tränar. den dagen du inte tränar så behöver du kanske inte proteinpulvret och då är det ingen risk för att det blir fett på kroppen. jag vet att man kan bli helt nere när de man älskar säger saker som är mindre genomtänka men som du själv skrev så vet du att hon egentligen bara vill väl... kämpa på :)
  • 11 januari 2011 17:06
    Jag tror det är rätt svårt att överdosera protein ofantligt. Du vet ju ungefär hur mycket du behöver, så det är ju bara att försöka hålla dig där. Jag var dessutom tvungen att googla om man blev fet av proteinpulver och det verkade som att de flesta sidor var rätt överens om att man inte blir tjock av för mycket protein.
  • 11 januari 2011 17:26
    Läs denna: [LANK]Samma som vanlig mat[/LANK] Men tänk på att om man tränar styrketräning så är det inte fel att ligga i överkant på protein sidan. Själv försöker jag sikta på 2g protein / kg kroppsvikt om dagen men då styrketränar jag ca 5 dagar i veckan. För övrigt så har jag inte tagit något protein tillskott på ca 6 månader utan försöker äta riktig mat istället.
  • 11 januari 2011 17:57
    Jag tror oxå att det är bra att ta till proteinpulver om du känner att du får i dig för lite
  • 11 januari 2011 21:01
    Jennyb: Jag vet, jag borde låta det rinna av mig men det är svårt då all min motivation i stort sett suttit i att träna upp kroppen och att äta rätt. Nu har jag dock fått lite distans till samtalet och jag ska verkligen försöka att inte låta det påverka mig, dock så är ordet fett något jag är rädd för helt enkelt. Tack för kommentaren den hjälpte. Shades: Protein bli fett på samma sätt som all energi blir fett om man får i sig för mycket. Det vill säga att överstiga sitt kcal intag helt enkelt. Jag äter lite protein och vet om det, men visst är det bästa att få i sig det genom maten givetvis =). Mitt problem är att jag är otroligt kräsen och äter tex inte fisk. Tack för stödet! Matilda8: Man blir inte fet av proteinet i sig men om man äter för mycket protein så att man överstiger sitt dagliga kcal så blir även det fett. Men som du säger har man koll på vad man äter så blir man inte fet. Problemet för mig är ju bara det att jag är så rädd för fettt att det nu ligger en mental spärr som jag bara ska mota bort men jag tror som dig att det ska mycke till att överdosera då jag när jag tränar för det mesta inte ens kommer upp i mitt dagliga energibehov. DrejgUlf: Nej jag är helt med där, det gäller bara att inte överstiga kcal intaget och proteinintaget på samma gång för då kan kroppen inte "göra något med det". Målet är att äta utan att tänka och att träna, men jag är inte där än och har en del spärrar att passera. Fick inte upp länken nu men ska läsa så fort det fungerar, tack! Linko: Ja jag tror jag ska göra det för jag känner mig själv allt för väl nu och vet att jag inte kommer trycka i mig en kyckling middag efter träningen. Tack för tipset =)!

Logga in för att skriva en kommentar.