icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Jennie heter jag, är 26 år och bor strax utanför Göteborg.
Under min uppväxt höll jag på med många former av idrott. Jag har testat fotboll, handboll, volleyboll, origentering, pingis, gymnastik och boxning.
Under sommararna höll jag flitigt på med märkestagning i havet och vid 12-13 års ålder hade jag tagit allt från paddaren till guldmagistern.
Mitt hjärta har dock alltid brunnit för handbollen som jag kom i kontakt med redan som 2 åring.
Mina föräldrar träfffades genom handbollen och min syster har varit en väldigt duktig handbollsspelare så det föll sig ganska naturligt.

När jag började högstadiet var jag med i det flesta aktiviteter. Jag har vunnit distriktmästerskap i volleyboll 2 år (det första året kom vi 2:a men det glömmer man gärna), jag var även med och kom 3:a i basket mästerskapet trots att det är en sport som jag varken kan eller egentligen uppskattar.
Jag var ordförande i min skolas idrottsförening och ja kort och gott har jag alltid älskar idrott. Trots att jag alltid varit ganska vältränad hade jag under denna tiden av mitt liv väldiga komplex för mig kropp och tampades mycket med mig själv och mina tankar. Jag kom för första gången i kontakt med en dietist eftersom det fanns flera i min närhet som reagerat på mina matvanor och kontaktat vår skolsköterska. Jag fick lämna blodprov och väga mig varannan vecka men jag fick aldrig någon hjälp att bearbeta alla tankar som fanns i mitt huvud.

Som första års junior kom jag med i A-lags truppen handboll och tränade därefter handboll på elitnivå i 5 år innan en rad sjukdommar sätte käppar i hjulet på mig.

Jag la av med handbollen i 1 år och bestämde mig sedan för att börja igen men då bara för skoj skull i div 2.
När jag slutade med detta 2008 så började kilona sätta sig på mig. Jag vet inte riktigt varför men i takt med att jag slutade träna så fick jag en enorm matlust som jag aldrig haft tidigare. Jag gick upp till 72 kg innan jag fick panik över min kropp och bestämde mig för att gå ner i vikt.
På 4 månader hade jag gått ner 18 kg och vägde nu 54 kg vilket var för lite till mina 178 cm. Även om jag inte var väldigt smal så var det fara för mitt liv. Det visade sig att min kropp fått ta mycket stryk utav svält och nu ( hösten 2009) började en resa av tårar.

Jag kom i kontakt med läkare, psykoterapeut och sjukgymnast. Allt efter detta har varit en berg och dalbana. Jag fick äntligen börja bearbeta sådant som länge legat och grott i mig.

Jag gick även sakta men säkert upp i vikt och efter 1 år så avsultade vi min behandling. Tyvärr kom ett bakslag i november 2010 men jag tog mig ur detta på egen vilja.

Jag har sedan detta gott upp och väger idag 65,5 kg. Jag avskyr min kropp men jag är livrädd för att när jag nu försöker göra något åt det ska gå tillbaka i gamla vanor och det skulle inte bara äventyra min hälsa utan även mitt förhållande.
Jag tränar med en PT 1-2 gånger i veckan och jag försöker minska på godsaker men utan att dra ner för mycket på maten.
Jag hoppas på att lyckas på ettt sunt sätt nå en vikt på 60-62 kg.


Har börjat tillverka smycken som lite terapi och har startat en blogg för hobbyförsäljning av dom, ta gärna en titt =) http://nenniedesign.blogg.se
23 mars 2011 21:44
5

Trött på den här kroppen!

Nu har jag släppt helt på alla regler vad det gäller mat under ett par veckor och nu har jag kommit upp i 60 kg. Jag har totalt frossat!!! Jag hatar min kropp nu, men min pojkvän är iaf glad! Trots det har återigen bestämt mig för att träna den fin, så gott som det går iaf utan att sätta mig själv i skiten igen. Tog bilder idag... före bilder. Jag hoppas att efterbilderna är betydligt bättre. Mina vader som är på tog för stora och slappa. Mina armar som helt plötsligt fått gäddhäng. Min mage med kärlekshandtagen och bilringar! Ja det är den bittra sanningen!

Kommentarer

  • 23 mars 2011 21:50
    eveleena
    Jag hade mer än gärna haft din kropp, skitsnygg ju!
  • 23 mars 2011 21:55
    Anna2
    Jag med! Du är ju jättefin i kroppen. :o)
  • 23 mars 2011 21:59
    noll
    Åh, jag tycker att du har perfekt kropp, superfin! Pepp till dig och lycka till med träningen! :)
  • 23 mars 2011 23:30
    pottpott
    Kärlekshandtagen är ju obligatoriska :). Förstår inte vad du menar med gäddhäng och slappa vader, dock finns det det ju alltid utrymme för förbättring men du skall inte känna dig obekväm i den kroppen du besitter för tillfället.
  • 23 mars 2011 23:57
    jennyb
    din lilla toka, du är supersnygg, snygg och smal snygg och smal ;) men träna är ju inget knasigt så länge du tränar med måtta ;) puss på pannan

Logga in för att skriva en kommentar.