Nästan löst upp knuten.

Nu har ja nästan löst upp den där knuten.. den har varit riktigt hårt knuten och ja har fått tänka o fundera massa på varför de är som de är. Varför äter jag?! Nu har ja hittat "felet" jag är så trött. Vilket gör att ja tar snabba lösningar o tänker inte ens efter. Tröttheten finns där hela tiden mer eller mindre. Är pensionerad 50% pga mitt hjärtfel så ja jobbar bara 4 timmar om dagen. Men sen är jag ensamstående mamma me två barn oxå. 2 o 4 år gamla, o deras far engagerar sig inte ett smack - tyvärr. Så dom bor med mig hela tiden o träffar honom sällan, o då ska ja alltid oxå vara me. Så hur ska ja hinna me att få tid till mig, barnen, fixa bra mat, träna, jobba o orka allt annat som behövs göras hemma. De är inte lätt de där. Men de är en bidragande effekt till varför min kosthållning har kollapsat helt. Men nu när ja rätt ut varför de är som de är, så är de lösningar ja måste hitta. Idag försvinner i alla fall en del av min "stress" då karln efter 3-4 månader äntligen ska komma o hämta sina saker. Vilket betyder att hemmet äntligen kan bli mitt hem. Ja har plats för promenad på morgonen när ja lämnat barnen på dagis, innan ja börjar jobba. Sen efter jobbet så har ja 1½ timme innan dom ska hämtas. Men är ja så där trött, så brukar ja välja att åka hem o vila. Sen är de i hundraåtti till sängdax för dom små. Och när dom lagt sig så lägger jag mig i soffan framför tvn sj och är helt slut. Så de är lite halv kenpigt att få till de.

Kommentarer

22 oktober 2013 13:49

AnnCatrine

Styrkekramar till dig vännen. Du har det inte så lätt. Jag var själv ensamstående med två små för längesedan! Hu....då var de 1 år, nu är de 27 år. Tvillingar... Man fick inte mycket tid till sig själv då inte..... Men försök få egen tid och ta hand om dig själv lite. Även om du är trött så försök tvinga dig ut på en promenad.....(ja jag vet att det inte är så lätt) Kram Ann-Catrine

Logga in för att skriva en kommentar.