Stulen bil
Innan jag polisanmälde så ville jag ju kolla med honom så han inte hade lånat ut bilen. Ingen kontakt med hans mobil. Däremot fick jag tag på hans son, som också är borta och jobbar och han sa att den andra bilnyckeln var hemma hos honom, så bilen kan inte vara utlånad (sambons nyckelknippa ligger hemma på byrån).
Här i lilla Arboga är det begränsad öppettid på polisstationen, så jag fick vänta till de öppnade igen efter lunch. Jag bestämde mig för att åka dit (avskyr att tala i telefon p.g.a. av hörselnedställtning).
På väg ner dit så hittar jag sambons bil, på områdets gästparkering. Den är så klart genomsökt och förmodligen är det en massa verktyg borta, men sambon jobbar och går inte att nå. Jag polisanmälde det hela och det tog en hel evighet. Sen ville de titta på bilen innan jag fick flytta den till vår litet säkrare parkeringsplats. När allt var klart var jag helt slut. Säkert p.g.a. den psykiska anspänningen, så då orkade jag inte ge mig ut på skojakt. Förhoppningsvi orkar jag i morgon efter träninggen.
Kommentarer
-
fy vad tråkigt att de händer sånt men tyvärra är de så i vårt samhälle nu, hoppas de blir bra ändå. kram
-
ush vad trist!
-
Vad irriterande, hoppas allt ordnar sig och att du hittar ett par jättesköna skor tills på lördag då du ska på fest..pepp
-
Vad snopet det måste kännas att gå fram till en bil, som ska stå där - men som inte gör det. Hoppas allting löser sig till det bästa. Kram
-
Vilket jobb du fick! Nåja nu är ju bilen tillbaka men det är fasen så irriterande att man inte ska få ha sina grejor ifred. Ibland undrar jag hur vissa människor tänker och vilka värderingar de ligger inne med. Det kan aldrig vara ok att ta från andra
-
oj, vad fräckt!! kram ändå
Logga in för att skriva en kommentar.