Brutalt uppvaknande
Som lovat skulle jag ärligt rapportera vad mitt återfall resulterat i. 5,1 kg uppgång. Väger åter över 90 kg, en siffra jag inte sett på 3 månader. Bara att bita ihop och komma igen och inse att det finns inga genvägar och det finns heller inga ursäkter till varför jag återfallit. Jag vet precis vad jag gjort fel och jag är helt medveten om när jag äter något om det är rätt eller fel. Det enda jag kan "skylla på" är ren lättja. Det har varit så mycket enklare att äta samma som alla andra, att inte behöva förklara varför jag inte äter vissa saker osv osv. Men nu är det slut på det. Inser ju att det inte är hållbart för mig att leva som "alla andra" eftersom när de tar en kaka tar jag hela kakfatet, när de tar en smörgås tar jag hela brödet. Ni förstår vad jag menar. Finns inga spärrar. Det är den ärliga sanningen. Jag äter fast jag inte är hungrig och fast jag egentligen inte är sugen heller utan bara för att det finns lättillgängligt. Det där är då resultatet av att sockermonstret flyttat in.
Skulle kunna ha motat det lite om det inte var för att sockermonstrets bästa vän latmasken även flyttade in. Sedan jag kom hem från Island för 2 veckor sedan har det bara blivit EN promenad. Hallå!!! Jag som tränade som en galning innan vi åkte. Nu hittar jag på alla möjliga ursäkter. Får vara slut på det också. Vill inte återgå till det liv jag haft där jag inte vill och orkar något. Så som sagt - nu är det skärpning.
Gillar
Kommentarer
-
Håller en 👍
-
Känner så igen mig och befinner mig i precis samma läge. Massa pepp till dig! 😊
-
Pepp, pepp!
-
Du vet att jag tror på dig, du fixar detta!!👍👍 Näsan mot målet nu!!!!👍👏
-
Pepp, pepp. Vi är många som kämpar mot mål tillsammans!
-
Ja inte är det lätt när de två monstren börjar regera över kroppen och det går fort också. Min erfarenheter är ganska många😳😕
Bara att jobba på, pepp på dig!
-
Tack alla
Vi fortsätter kampen och tillsammans ska vi klara det för tillsammans är vi starka 
Logga in för att skriva en kommentar.