Minus 5 kg till Midsommar!!!

enkelt & “snabbt” grundrecept på surdegslimpa (naturligt glutenfri) Naturligt glutenfritt surdegsbröd, surdegslimpa Det blev ett jättefint naturligt glutenfritt surdegsbröd, en surdegslimpa och jag behövde inte experimentera särskilt mycket alls. Jag är superlycklig! Det blev så gott! Och det var dessutom lätt att göra tycker jag. När jag har läst på olika sidor har det låtit som att det här med att göra naturligt glutenfritt bröd ska vara krångligt på något sätt. Jag tycker att det gått lika lätt som med ”vanlig” surdeg. Men det är så klart; när det gäller surdeg så finns massor med olika metoder som fungerar; det är ju levande bakteriekultur man har att göra med som beter sig lite olika beroende på klimat, miljö och humör. Alla hittar sitt eget sätt som man gillar bäst. Jag gillar att förenkla. Så det har jag försökt att göra för att ha ett så enkelt grundrecept på naturligt glutenfritt surdegsbröd att utgå ifrån som möjligt. Sedan kan man experimentera med jästider och ingredienser, lägga till och dra ifrån som man vill. Många recept på naturligt glutenfri surdeg anger att man ska jäsa degen över natten och/eller i olika omgångar. Jag ville prova med att ta reda på hur snabbt och lätt det kan gå att få till en lyckad naturligt glutenfri surdegslimpa. (Och den blev verkligen lyckad!) Surdegsgrunden tar ju några dagar på sig att leva upp men själva bakningen av limpan gjorde jag med en jäsning på bara 4 timmar. D.v.s. brödet blev klart utan knådning på en och samma dag. Vill man kan man såklart kalljäsa degen över natten eller göra som man brukar om man har vanan inne. Mer om det i receptet. Naturligt glutenfritt surdegsbröd, surdegslimpa Lite stärkande information om surdegsbröd: Fermenterade livsmedel, varav vår kost oftast består till alldeles för liten del av, har förmågan att göra maten lättare att smälta, förse våra kroppar med nödvändiga näringsämnen och dessutom nyttiga bakterier. Surkål och surdeg är två av de fermenterade livsmedel som är mest vanliga i vår nordeuropeiska diet. Surdegsbakat bröd hjälper kroppen att absorbera mer näringsämnen bl.a. genom att stimulera bakteriebalansen i magen eftersom att det innehåller nyttiga mjölksyra-bakterier. Laktobakterierna och ättikssyra – som är av samma typ som i till exempel yoghurt är det som gör at brödet smakar syrligt. Visste du att… Surdegsbröd är mer lättsmält än ”vanligt” bröd. Ättiksyran som bildas tillsammans med mjölksyran, hjälper till att göra brödet mer hållbart genom att hämma tillväxten av mögel Surdegsbröd har bättre GI-värde än bröd bakat med jäst. Naturligt glutenfritt surdegsbröd, surdegslimpa Enkelt grundrecept: surdegslimpa (naturligt glutenfri) De olika mjölsorterna går att byta ut. T.ex. kan du byta ut allt mjöl till bovetemjöl eller du kan använda en större andel rismjöl för ett ljusare bröd. 2 dl naturligt glutenfri surdegsgrund (klicka här för att komma till receptet)Naturligt glutenfritt surdegsbröd, surdegslimpa 500 g vatten 1 msk honung 200 g bovetemjöl 15 g nyponslalsmjöl 65 g teffmjöl 50 g rismjöl 10 g psylliumfröskal 1 – 1,5 tsk salt Gör så här: Om du vill ”snabbjäsa” degen på ca 3-5 timmar, d.v.s. ha brödet färdigt samma dag – använder du vatten som är 35-37 °C. Om du väljer att kalljäsa degen – läs längs ned. Blanda surdegsgrund, vatten och honung väl till en degvätska. Mät upp och blanda samman alla torra ingredienser för sig. Tillsätt mjölblandngen till degvätskan och blanda väl. (konsistensen ska vara någonstans mellan smet och deg (klibbig smet/lös deg). Smörj en större limpform (1,5 liter) med olja och häll i/skrapa i smeten/degen. Täck med plastfolie. Låt jäsa i allt mellan 3-5 timmar beroende på temperatur. Vill du att det ska gå fortare, ställ limpformen nära spisen eller ovanpå köksfläkten. Värm ugnen till 250°C. Ta av platfolien från limpformen och pudra ytan av limpan med lite extra bovetemjöl eller boveteflingor. Grädda i 25 minuter, sänk sedan värmen till 200°C och fortsätt grädda i ytterligare 25 minuter. Ta ur limpan ur formen och låt svalna på galler. OBS! brödet måste svalna helt innan man skär i det. Vill du kalljäsa degen i kylen över natten kan du använda kallt-ljummet vatten till degvätskan. När du sedan tar fram limpformen ur kylen efter kall-jäsningen, låt den jäsa i tumstemperatur ett par timmar om den inte ”lyft” tillräckligt i kylen.

Vad är det för skillnad på alla mjölsorter? Lite fakta om mjöl.... Skiljer det verkligen så mycket mellan de olika mjölsorterna? Är något nyttigare än det andra? Vad är syftet med att byta ut vetemjöl mot andra mjölsorter? Det finns otroligt många olika sorters mjöl att köpa i livsmedelsbutikerna och det är lätt att bli förvirrad. Det man bör fråga sig är vad man vill ha ut av det man bakar. Ska det vara low carb? Glutenfritt? Lågt GI? Ordet nyttigt kan ju betyda olika beroende på vem man frågar. Ju mer fiber, fett och protein ett mjöl innehåller, desto lägre GI får det vilket leder till att det tar längre tid för kroppen att bryta ner kolhydraterna och ger ett lägre insulinpåslag. Näringsvärde/100g Vete Råg Havre Korn Energivärde (kcal) 357 326 369 342 Protein (g) 10,2 8,2 3,3 9,2 Kolhydrater (g) 73,1 60,2 57,6 64,7 Fett (g) 1,6 2,5 7 3 Fibrer(g) 2,6 13,6 10 7,6 E-vitamin(mg) 0,41 0,8 0,75 0,25 Vitamin B6 0,33 0,35 0,18 0,33 Järn 1,19 3,3 5,3 3,5 Vatten 12,1 14 10,2 14 Ur näringssynpunkt är det alltid bättre att äta mat som är så lite processad som möjligt. Hela gryn och korn är bättre att äta än samma korn eller gryn som är malda till mjöl. Detta för att mjölet är så finmalt (processat) att kroppen inte behöver jobba för att bryta ner kolhydraterna utan de töms snabbt från magsäcken och går ut i blodet i form av glukos. För en längre och bättre mättnadskänsla är det klart bättre att äta mat som kroppen måste jobba för att bryta ner. bild från wikipedia:en Först kan vi ta en liten titt på vad sädeskorn är (info nedan från www.spisa.se): Av sädeskornen får man gryn, flingor och mjöl. Våra vanliga svenska sädesslag är vete, råg, korn och havre. HELA ELLER DELADE KORN Sädeskorn består av ett yttre, fiberrikt skal ("kli") och en inre stärkelserik kärna (frövita), samt en groddrot. "Korn" är också namn på ett sädesslag. Gryn är skalade sädeskorn (ofta också polerade) t.ex. gryn av vete ("vetegroddar"), mannagryn (av vete), bulgurgryn (av vete), semolinagryn (av durumvete), couscousgryn (av durumvete), havregryn, korngryn, majsgryn (polenta), risgryn och bulgurgryn. Av gryn gör man t.ex. gröt bl.a. havregrynsgröt, bovetegröt och risgrynsgröt. Grodd är det nyfödda fröet med rot och ett eller två hjärtblad, t.ex. alfalfagroddar, böngroddar, lökgroddar, vetegroddar och linsgroddar. Färska används de som sallad. Ibland kallas rotskottet för grodd och den övriga delen för korn. Torkade groddar t.ex. vetegroddar är sädeskornet utan skal, dvs egentligen gryn. Kross är korn som klippts i bitar. Kan blandas direkt i bakdeg, eller blötläggas/kokas för att bli mjuka. Kli är kornets yttre skaldelar som utvinns vid framställning av mjöl, t.ex. vetekli, kruskakli, havrekli och rågkli. Kli används i gröt, på fil och i brödbak, men också för att panera, ströa brödform eller för att blanda i köttfärs. Fibrex (varumärke) är glutenfria fiberprodukter som framställs från sockerbetor. Fiberinnehållet är extremt högt (73%). Smak liknande müsli och används t.ex. som frukostmål med mjölk. Kan blandas i bröd och müsli, eller som tillsats i färs. MALDA KORN = MJÖL Sädeskornen mals med skal (fullkornsmjöl) eller utan (fint mjöl). Mjöl används till brödbak, bakverk, pasta, panering, redning av soppor och såser m.m. Utmalningsgrad anger hur stor del av sädeskornet som återfinns i mjölet. Fullkornsmjöl innehåller alla delar (kli, groddrot och frövita) och har 100 % utmalningsgrad. Ett siktat vetemjöl utan kli och groddrot, har en utmalningsgrad på 75-78%. Fullkornsmjöl (sammalt mjöl, grovmalt mjöl, sportmjöl) innehåller alla kornets delar (kli, groddrot och frövita). Det finns fullkornsmjöl av alla sädesslag t.ex. grahamsmjöl (av vete), rågmjöl, fullkornshavremjöl, kornmjöl m.fl. Kli är fiberrikt och därför är också fullkornsmjöl fiberrikt. Används till fullkornsbröd och fullkornspasta. Siktat mjöl (fint mjöl, kärnmjöl) är mjöl där skal och grodd har avlägsnats, t.ex. siktat vetemjöl och siktat rågmjöl. Extra fint mjöl (valsmalt mjöl, stenmalt mjöl) är siktat mjöl som malts extra fint. Förr gjorde man det mellan stenblock, numera i valsmaskiner. Även siktat mjöl valsmals, men sägs bara "valsmalt" brukar man oftast avse extra fint malt mjöl. Stärkelsemjöl: Stärkelse finns i alla växter och kan användas som förtjockningsmedel. Vanligt vetemjöl innehåller 70% stärkelse. Redningsmjöl består i stort sett bara av stärkelse. Man kan koncentrera stärkelsen i alla mjöl och växtdelar t.ex. rötter. De vanligast förekommande är matlagningsvete, majsstärkelse, potatismjöl och arrowrot. Ur hälsosynpunkt är det därför absolut befogat att använda mjöl med högre fiberhalt, mer protein och mer näring istället för vanligt vetemjöl som är ett otroligt processat mjöl. Vanligt vetemjöl har ett relativt högt GI, låg fiberhalt och knappt några andra näringsämnen. Sedan har vi det här med glutenfria mjölsorter. Många av de nyare mjölsorterna som bovetemjöl, kokosmjöl och mandelmjöl är glutenfria vilket gör att de passar utmärkt för de som är glutenintoleranta. Men vad är då gluten? Gluten är en sammansättning av proteiner och finns i vete, råg och korn. Vid brödbakning är gluten en viktig del för att brödet ska få sin form. Gluten gör brödet mer lättarbetat och ger det bättre jäsegenskaper (det går att få brödet luftigare) och håller ihop bröd och bakverk och gör att de inte smular sönder. Att baka glutenfritt är lite krångligare då det är svårt att få bakverk och bröd att hålla ihop. Med hjälp av t.ex fiberhusk, xanthan gum och andra bindande ingredienser som ägg kan man ändå få glutenfria bakverk att få lika bra konsistens som de bakverk gjorda på mjöl innehållande gluten. Oftast kan man byta ut vetemjöl i recept mot bovetemjöl, dinkelmjöl, fullkornsmjöl, rismjöl och quinoamjöl, medan man måste justera mängden om man vill använda havremjöl, sojamjöl, kikärtsmjöl, kokosmjöl osv då dessa mjölsorter har en tendens att absorbera mycket vätska och "torka ut" bakverken. Det finns säkert utbyteslistor på nätet men jag brukar oftast experimentera mig fram eller använda ett recept som du vet funkar (recept från internet eller kokbok) och utgå ifrån det.

Kycklinggratäng på Klaras vis Den här rätten var hur god som helst och dessutom lätt att göra! Receptet ursprungligen hittat i LCHFbilagan från Expressen men är modifierat. 1 grillad kyckling delas i bitar 5 dl créme fraiche, 1 tsk sambal oelek, 1 dl ajvar relishh rörs samman - läggs i botten på ugnsfast form. Kryddas med vitlök, svartpeppar, salt och paprika 3 dl sköljd färsk spenat - rör ner i röran och lägg kycklingen ovanpå detta! 2 dl riven texmex-ost får kröna verket, sedan in i ugnen i ca 15 minuter på 200 grader! Ät med en råkostsallad!

56kilos tacokrydda 2 tsk chilipulver 2 tsk oregano 2 tsk mald spiskummin 1 tsk paprikapulver 1 tsk vitlökspulver 1 tsk lökpulver 1,5 tsk salt 2 krm cayennepeppar

Rödvinsmarinerad kyckling med ruccolatäcke 4 kycklingfiléer 1 dl rött vin 2 msk rårörsocker nymald svartpeppar ¼ citron 4 kryddnejlikor täcket; en rejl näve ruccolasallad 1 skiva kantskuret, vitt bröd 50-60 g riccottaost salt och peppar efter smak 1/2 msk balsamvinäger ca 2 tsk maizena salt & peppar soja 1 dl vatten Skölj och borsta citronen. Skiva den sedan tunt, tunt och lägg i en skål. Blanda ner vin, socker, peppar, nejlikor i skålen. Låt kycklingen ligga och dra i marinaden minst 30 min. Kör ruccola och bröd i en matberedare. Salta och peppra. Sist, när allt är finfördelat, tillsätts riccottaosten. Kör så att smeten blir jämn. Sätt ugnen på 175 C. Fiska upp filéerna ur marinaden och torka dem något, spar marinaden. Bryn dem lite hastigt med lite smör i en panna. Lägg dem i en ugnsfast form, med smörpapper i botten, så att inte sockret bränner fast. Bred ruccolasmeten över kycklingen och stek i ugnen i 15-20 min. Sila och koka upp marinaden i pannan. Vispa ner 1dl vatten och en liten skvätt balsamvinäger och soja. Red av såsen med maizena och smaka av med salt & peppar. Servera kycklingen på en hög råstekta potatisskivor och såsen ringlad runt om. Bakade potatisskivor 2 st bakpotatisar 2 msk olivolja flissalt Sätt ugnen på 225C. Borsta och skölj potatisen. Skär i centimeter tjocka skivor. Lägg skivorna på en smörpappersklädd plåt och pensla med olja. Strö över salt och baka i ugnen i 30-40 min. Festlig rätt med lite speciell smak. Osttäcket har en lite ”bitter” smak av ruccolan och får sällskap av en ganska sötsyrlig sås. God kombo! KRAM

http://www.lopningforalla.se/index.php/inspiration/550-nyborjare Madde öppna länken och läs :) Lycka till!

Om ni vill ha ett smarrigt laxrecept så klicka på länken :) http://56kilo.se/ortbakad-lax-med-blomkalsmos/