Utmärkt medlem
670 inlägg
Jag skulle sprungit Malmö halvmara i augusti 2012. Tyvärr satte en knäskada stopp för det. Det var så tråden startade från början! Nu är det en tråd för pepp och stöd för oss som springer eller vill springa mer än vad vi kan än :) Häng med!
De enda skor jag kan ha ute nu är falkarna ( http://www.olspecialisten.com/sv/skor/skog/vj-falcon-2011.html ) men eftersom de är helt odämpade springer jag max 2 mil i dem. Så många långpass ute kommer det inte bli direkt, men det skulle å andra sidan inte luftrören digga heller. Jag har ett par Icebugs också, men det är ju som att springa med traktordäck på fötterna, så otroligt klumpiga och tunga! Det enda skoköp jag faktiskt ångrar.
Jag har fått problem med mina hälar, det går oftast bra att springa men inte att gå. Det kom när jag bytte från mina gamla springskor (använt dem till vardags) och började använda vinter skor och springa i mina inne skor. Nu har jag bytt tillbaka till mina springskor och använder en massa sockor istället och funderar på att byta inneskor. Det känns redan lite bättre. Får vara försiktig och testa ett par i taget så jag vet vilka det är som inte är bra.
Det blev ingen löprunda i torsdags eftersom det var storm, men väl 7 km i morse. Då skulle jag haft skidglasögon för snön yrde i ansiktet :-) inte så skönt. Tyvärr halt på sina ställen och jag har inte kommit mig för att köpa dubbar eller nya skor än. Jag vet ju inte riktigt vad jag ska ha... Men det gick trots allt rätt så bra. Imorgon tänkte jag springa på löpband i Musikhjälpens glasbur :-)
Det blev bara 6 km på löpbandet i glasburen, ca 30 min. Det var ju kö för att få springa och skänka pengar. Kul! Så jag gav plats... Men oj vad det var längesedan jag sprang på löpband. Det kändes märkligt. Mest irriterande var de där siffrorna framför en, tid och distans. Jösses vad tiden gick långsamt när man såg den ticka sådär mitt framför ögonen :-)
Bra jobbat Mait! Särskilt på band faktiskt, där man ser allt hela tiden. Visst man kan kasta en handduk över, men man springer ändå och blänger på handduken och är medveten om att man är på ett band. Ute kan man låta sig distraheras av annat.
Precis. Jag tänkte faktiskt jag skulle sprungit en vända där ikväll igen, och då med handduk över! :-) Men när vi kom dit ikväll så var det redan flera i kö och de sa att det var lång kötid, så då småpratade vi bara lite med bekanta som var där och sen åkte vi för att uträtta en massa ärenden som fanns på kvällens "att-göra-lista".
Vad roligt att det är så många som vill vara med också, det trodde jag inte faktiskt. Jag är glad att jag hade fel :-)
Det är vi med. Det snackades ikväll om att göra om det nästa år, men då har en dubbelt så stor bur med 8 löpband. De hade redan igår fått in mer än hälften av vad målsättnignen är (100.000 kr). Fantastiskt. Och de har massor av sponsorer och kändisar som ställer upp springer. Själva springer de en marathon om dagen (totalt) för Musikhjälpen! Eftersom löpbanden är så upptagna jämt så var de inte klara med dagens "arbetspass" förrän kl. 23 i går kväll. Sen sover de i buren och väcks av första sponsorlöparna kl 6.30 på morgonen. (jäsp)
Oj shit, men vilket härligt engagemang! Det låter ju onekligen som att de brinner för sin sak, det måste de göra för att stiga upp SÅ tidigt för att springa :-) 100 000:- är väldigt mycket pengar men det låter ju som att de kommer att klara det, de har väl goda chanser?
Oh ja. De har kanske redan klarat det med kvällens intäkter. Sponsorlöpare är en del kändisar som de bjudit in. Jag kan inte alla namnen på såna där Marathonlöpare, fotbollsspelare och politiker mm som har/ska springa. :-) Visst har de ett otroligt engagemang och tro på saker och ting. De ger idéerna näring och bara GÖR. Bara att tänka tanken "vi startar ett marathon" och sen göra det - starta upp ett nytt marathon och få så många anmälningar på så kort tid är ju helt .... ja osannolikt :-) De är lite galna, men på ett så underbart sätt att det smittar av sig och engagerar mängder av människor. De får det att kännas som "vårt projekt" på något sätt. Sen vet jag inte om det leder till att det blir ett Marathon för mig, men de har ju kört värsta övertalningskampanjen och jag tränar ju för att kunna klara det, även om jag inte satsar på någon tid att tala om. Men bara känslan att ha gjort det väger tungt... Får se. Jag tänker inte bestämma mig förrän jag har sprungit Göteborgsvarvet i alla fall. Godnatt.