Veteran
1530 inlägg
Det måste ju vara fler än jag som har små barn och kämpar med tid, dåligt samvete och övervikt eller?????
Så någon som vill jaga, peppa, piska och belöna mig och komma med råd och stöd för att få till familjeliv och ett bra mående utan att samvetet knäcker en när man prioriterar sig själv
Jag är 44 år, en man som jobbar skift (i 10 dagar till innan det är semester) har 4 barn som snart är 1,4, 7 och 9 år gamla så inte helt lätt med tiden
Meeen fy 17, OGILLA!!!! Hoppas det går över fort och inte är vinterkräksjukan, läste igår att den var här nu
Kryakram
Varit en tuff vecka här bl a för att ungarna har lov, pms:ig och allmänt kasst.
Ingen träning vilket är otroligt korkat för då mår jag ju bara ännu sämre men energin är borta, är rädd för att väggen närmar sig med stormsteg, ångest inför litens inskolning nästa vecka eller ja egentligen är väl ångesten pga jag ska börja jobba om 3 veckor.
Besök hos BUP inbokat till den 17/11 för stora grabben
Vikten står stilla iaf, fortfarande under 80
Fredag: 50 min lugn proemnad, lite mental återhämtning, tack gode gud att lovet snart är över ;)
Livet blir inte alltid som man tänkt och planerat, mer avancerad motion får läggas på hyllan ett tag och så får jag vara nöjd om jag kommer ut på 4-5 promenader/vecka istället ett tag framåt
Vikten står stilla efter magsjukan på 68,9, vilken är bra! Inte mkt träning men det är inte så konstigt, ska se om jag kommer iväg nåt i veckan. Har en jäkla avancerad tårta att skapa tills på lördag.. Hah.. Usch
Livet blir verkligen inte som man planerar, hoppas det inte är något allvarligt
Hur går det för er alla?
Jag har inte hittat ork och motivation de sista veckorna, supertrött och huvudvärk och idag var jag hos BM för ett cellprov så då bad jag henne kolla mitt järnvärde samtidigt och där kan nog en del av problemet vara hade 98 i hB och som kvinna bör man ha över 117 så blutsaft är inhandlat och får väl ta ett varv till apoteket i morgon för att köpa järntillskott.
Har skyllt mitt mående på stress inför jobbstart, inskolning, BUP-besök och en massa annat som sker just nu men det var inte ensam bov i dramat iaf så nu ska jag ta det så lugnt jag kan i 1 vecka i af och hoppas jag hittar orken igen
Promenad på 5 km, känns att det är järnvärdet som fixar syretillförseln för det var tungt med uppförsbackar
dag blev det en genomkörare på gymmet sen en promenad på ca 3 km så nu känns det som att jag börjar hitta tillbaka till lite träningslust/rutiner men maten går det sämre med...är konstant vrålhungrig
Varit sjuk hela veckan, helt sjukt vad sjuk jag är nu.. usch. Men börjar tillfriskna nu och hoppas på att kunna röra mer på mig snart så jag kan få igång viktnedgången igen. Måste ju tränan nu för att komma ner mer. Sist vägde jag 67,6 och nu är det de "svåra" kg att bli av med. :)
Vi kämpar på!
Hur har allt gått, har stressen lagt sig? Jag har haft så mkt att jag glömt bort att svara på det senaste mailet. Men som sagt, bara att skriva även om jag är långsam!
Jag har ju börjat jobba nu så stressen har ju inte minskat direkt, måste hitta ett sätt att hantera den utan att explodera på barnen :/ Har gjort förstadelen i utredningen hos bup och ska dit igen den 8 dec
Mycket av stressen beror nog oxå på att jag inte kan bestämma mig ang jobb/studier