LCHF - en betraktelse....!
Jaha, nu går jag in i åttonde veckan av LCHF.
Det händer saker nu - inte med vikten, utan med midjemåttet. Konstigt nog står vikten kvar och stampar även om den verkar ha stannat på den lägre nivån nu efter att ha pendlat några veckor. Men midjemåttet har nu minskat med 10cm. Jag känner och ser det själv, och i går sa min dotter också att det märks.
Är det vanligt att man inte går ner i vikt, utan minskar i mått i stället? För 10cm är ju ganska mycket, om jag får säga det själv. I alla fall för mig:-)
Men trots utebliven viktminskning på vågen så lunkar jag på i samma LCHF-takt som innan. Jag fick lite panik ett tag och testade periodisk fasta i några dagar. Men då märkte jag att den härliga balans som jag kände kom av sig, och jag blev helt plötsligt mycket mer hungrig. Av förklarliga skäl såklart, men det kändes inte bra. Tre mål mat om dagen håller mig mätt och utan sug efter mer, så jag vågade inte fortsätta och utmana min härliga känsla av kontroll och lugn. Så nu är det "bara" helt vanlig LCHF och då fortfarande mellan strikt och måttlig någonstans. Jag räknar inte alltför mycket, men jag har koll.
Aldig någonsin har jag hållt ut så länge med någon form av diet innan. Kanske för att detta inte känns som en diet för mig, utan ett helt naturligt sätt att äta och förhålla sig till mat. Min mage mår fortfarande som en prinsessa och det är min högsta hälsovinst. Paradoxalt nog så sitter jag här och skriver detta - jag som alltid innan ratat LCHF som något ogenomförbart och jobbigt. Tänk vad fel man kan ha och tänk vad skönt att jag utmanade mig själv att testa.
Pepp till er alla som kämpar! Vi är bäst!!
Gillar
Kommentarer
-
Gör det som du mår bäst av. Grattis 💐👍
-
Härlig läsning! Fortsätt att må bra du det vinner du på o längden!!
Logga in för att skriva en kommentar.