Inte utan min våg ...
kämpande mot en målvikt, eller rättare sagt mina vågar. En som jag väger mig
på och en som jag väger maten på.
Vågen som betyder mest för mig är vågen jag väger mig på. När blodsockret
ligger i botten och kroppen skriker efter godis och det enda jag vill är att
äta snabba kolhydrater, då ger jag en tanke åt min våg som jag varje söndag
troget ställer mig på. Den får mig att säga nej tack till alla möjliga
frestelser.
Den vet om jag fuskar, den ger respekt. Vågen kräver inte så mycket omtanke,
den kräver bara ett nytt batteri då och då, annars inte mycket mer. Den
betyder mycket för mig och självklart tar den ett stort utrymme i mitt
samvete. Vi har ett avtal om att vi ska mötas varje vecka och det brukar vi
hålla, det är bara när jag ha varit bortrest som det inte har fungerat.
Ibland när det är lite jobbigt och motivationen tryter så brukar jag göra en
lite snabbvisit på min våg, bara för att få bekräftat att jag fortfarande är
välkommen med öppna armar. Jag tycker själv att jag har en bra relation till
min våg.
Slutligen vill jag bara tillägga att vi hade ett möte idag och vi är
fortfarande vänner. Vågen visade -0,9 kg och jag väger nu 66,3. Vi har inte
alltid varit vänner, men då har jag vetat att det har varit mina misstag och
fel som har förstört vår relation, men min våg är så förstående, jag får
alltid en ny chans att bättra mig. Vi kom överens om att vi ska träffas
igen nästa söndagsmorgon och jag är fast bestämd om att jag ska var trogen
min våg.
Tjoohoo ha det gott!
Kommentarer
-
haha, det här var en liten kul text att läsa=P Och vad roligt att det går bra för dig! pepp
-
Vad kul för dig. Och vad bra att du fått en bra relation med din våg:-)))
Logga in för att skriva en kommentar.