Framsteg! Jippi
Jag älskar att cykla. Det har jag fått från min käre far som körde Vätternrundan när han var 59år. Inte illa, va? Hahaha, det tog några timmar och han var nog ganska "nackered", som han säger, i några dagar efteråt. Men cykel är kul.
Kommer ihåg när jag var 15 år, cyklade till och från skolan nästan varje dag på våren och precis efter sommaren. Det var närmare 6-7km till skolan, och 3km var uppförsbacke, och ca 1km var BRANT uppförsbacke. Då dansade jag också, tre dagar i veckan... ganska konstigt att jag hamnade här då - omotiverad (tidigare), lat och långsamt närma sig överviktig.
Nu blir jag anfådd jätte snabbt! Får träna upp kondisen.
Mamma peppar mig ganska mycket, och pappa också... på sitt egna lilla vis. Det är både bra och dåligt. Mamma kommenterar hela tiden förändringar hon ser. Magen har blivit lite plattare, axlarna är inte lika breda osv. Det är kul att höra att man ser förändringar redan nu. Fast 4kg är en del, med tanke på att jag inte var så stor till att börja med.
Förra året tappade jag ungefär lika mycket, när jag var i England en månad. Fast det var mer dåliga matvanor, än någonting annat. Den här gången är det inte bara fettet som ryker, det är muskler som ska bildas!! Fast jag vill inte ha den där hårda jätte väldtränade kroppen. Jag vill vara smal, men mjuk ändå... Om jag skulle få det där hårda, det skulle inte vara jag.
Jag tror nog att om jag håller mig ifrån alla de där onyttigheterna jag hade för mig nu i helgen den här veckan, så kommer jag nog ha förlorat 1kg, och nått mitt andra delmål!
När jag når 73kg tänker jag se om jag faktiskt vill gå ned något mer, eller om jag är nöjd med den vikten. 73 är iallafall det HÖGSTA jag kan tänka mig. 70 är idealet, 68 är drömmen.
Kommentarer
Logga in för att skriva en kommentar.
Ingen har kommenterat detta inlägget.